Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och smidighet kunde foga sig i diktens oafvisliga fordran
på den mest absoluta enkelhet, och allmänhetens
fordran på den storhet och glans, som i minnet
öfverstrålar denna vår »äras gyllne tid». Att icke
bryta mot det ena och fullt gifva det andra, se där
hvad som utgjort Edelfelts svårigheter, svårigheter
som stundom gjort honom utom sig.
Gifvet är att i ett arbete af denna omfattning
äfven mindre goda bilder skola ingå, andra där en
viss trötthet i arbetet försports, detta dock märkligt
nog i arbetets förra del, medan stämningen och kraften
i bilderna stiga mot slutet, så att det vackraste,
det bästa rent af är att söka i de sista sångerna,
där Landshöfdingen, Bröderna, Adlercreutz, Schwerin
m. fl. ge oss i smått stora historietaflor, fulla af lif,
värme och rörelse, där konstnären lodat djupt i diktens
innersta väsen. Där är en sida i detta illustrationsverk
som, absolut modernt, låter det i visst afseende
stå enstaka i hela vår moderna konstproduktion,
nämligen att landskapet användts som ett dekorativt
element och detta på ett så glänsande sätt
som t. ex. i Vårt land, i Molnets broder eller till de
vackra orden »skönt som vid Virdois». Men äfven
där det framträder endast som ett landskapsporträtt
är det stort, mäktigt af en glänsande färgeffekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
