Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lomelands socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här märkes gästgifvaregården och färjestaden Helle, ifrån
hvilken man färdas sjövägen till det 3 4 mil härifr&n belägna
FredrikshalL Ifrån denna gård gingo, under 1718 års krig, stora
transporter af krigstillbehör till Fredrikstens belägring. Carl XII
vistades här ofta, och ett stenblock på en klippbrant vid stranden
bär efter honom ännu namnet Kongshällan. Traditionen säger,
att han här hållit en måltid under kulregnet ifrån de på fjorden
liggande fiendtliga galererna, och for att ännu mera förherrliga
hjeltens mod, gör den det onödiga tillägg, att hau vid detta
tillfälle sutit på klippbranten, med benen hängande öfver bråddjupet.
Kyrkan, belägen på en, utur en ganska vacker dal
uppstigande bergshöjd, är, att döma af dess byggnadssätt, en af
Bohusläns mest uråldriga kyrkor. Den består af nära liksidigt
fyrkantiga skepp och kor, det sednare mindre än det förra. Invändigt
skiljas de båda af en mur, hvilkens midt är genombruten af en
5 fot bred och 14 fot hög rundbetäckt öppning, en egenhet, som
tillhört alla Bohusläns äldre kyrkor, fastän den i de flesta
försvunnit genom omändringar uti sednare tider. Denna urgamla
anordning medför att endast de, som stå på gången eller sitta
ytterst i bänkarna, kunna se den vid altaret tjenstgörande presten.
Byggnaden, som eger en ovanligt hög och spetsig takresning,
hemtar sin belysning ifrån ett fenster i hvardera af skeppets och
korets sidomurar, samt eger två ingångar, en större åt vester och
en mindre på korets södra sida. Altarprydnaden och
predikstolen äro väl gamla, men sakna annan märkvärdighet, än att på
den förra står Carl XI:s namnchiffer och årtalet 1665, och på
den sednare i upphöjda bokstäfver: Sermo tuus veritas est. Joh,
7. anno 1618. Kyrkan är målad 1730 af en Schönfelt, om
hvilkens konstflit många af länets tempelbyggnader bära mer och
mindre fördelaktiga vittnesbörd, och har att visa denne mans
vanliga idéer, nemligen Treenigheten och yttersta domen i taket, och
apostlarne på läktaren. På kyrkodörren synes årtalet 1658,
förmodligen bevisande, att denna då blifvit förfärdigad. På
kommunionkalken stå initialerna till pastor Christian Kloodts namn och
årtalet 1668. Uti en klockstapel vid kyrkan hänger en klocka,
hvilkens inskription underrättar oss, att hon blifvit gjuten i
Amsterdam 1695 af en Jacob Knugle, bekostad af pastor Kloodt,
men betalad utaf församlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
