Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömstads stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppmärksamhet, och Strömmen förlänades köpingsrätt år 1666. En
assessor Enefeldt nedsändes att bestämma dess område, hvilket
inskränktes till den del af n. v. staden, som är belägen söder
om Strömsån. Följande år erhöll köpingen frihet ifrån lilla
tullens erläggande, dook icke för längre tid än till k. Carls Xl:s
myndiga år. Först i början af 1670-talet kallas stället stad och
benämnes Strömstad. När stadsprivilegierna utfärdades, är okändt;
men sannolikt är, att det skedde, då nämnde konung tillträdde
sin regering, eller år 1672. Emellertid finna vi Strömstad
stadfästad uti sina privilegier genom konungabrefvet den 15 April
1676 [1].
Men den nya staden skapades under en olycklig stjerna.
Redan den 15 Juni sistnämnda år uppgick den i lågor, antänd
af Gyldenlöwes trupper, som då inträngde i länet. Den synes
sedan hafva blifvit befästad af fienden, men besättningen
bortsnappades den 5 Januari 1677 af en svensk ströfkår. Staden
återtogs likväl inom kort af danskarne.
I likhet med ett barn, som får knäcken i vaggan, kunde
det unga Strömstad efter olyckorna i detta krig aldrig repa sig,
utan har till närvarande dag, under de mest olika tidsförhållanden,
visat ständigt samma brist på lifskrafter, oaktadt det ökat
sin folkmängd. I början tyckes staden icke ägt rättighet att
handla på någon annan utrikes ort än Norge, men på 1683 års
riksdag gjorde den ansökning om fri utrikes seglation, hvarom
hans kongl. maj:t ««ville sig betänkja låta». Några år derefter
finna vi likväl en sådan frihet medgifven och begagnad. Men i
det stället förlorade staden sin frihet ifrån lilla tullens, accisens
och bakugnspenningarnes erläggande, och ålades att sjelf löna sin
magistrat, hvilket kronan förut gjort. Detta motverkade, hvad
det kunde, det lilla samhällets uppblomstrande. Dessutom
förhindrades dess handel af landsköpen på Grebbestad, Fjellbacka,
Hafstenssund, Sannäs, Sallbobacken, Buvallsstrand och Långenäs,
och framförallt af de under Blomsholm lydande strandsittare,
hvilka bodde på norra sidan om ån, och idkade så väl handel
som sjöfart, derpå de under Sven Ranks tid ägde ett slags
privilegium. Uti besvärsskrifter af år 1683 och 1686 ingingo väl
borgarena med klagomål öfver de sistnämndes ingrepp uti deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
