Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nafverstads socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af hvilka den öfverste är 110 alnar l&ng och omkring 5 d:o
bred, men s&som de öfriga nedrasad. Igenom dessa utanverk synes
en väg hafva ledt upp p& bergets platå, der man fiuner en
fyrkantig fördjupning, troligen en gammal vattencistern, samt 7
stenhopar, och vid östra branten en grundval till en 8 alnars
stenbyggnad, som sannolikt varit det torn, hvarom nedanföre namnes.
Enligt folksagan skall denna borg först blifvit anlagd af
Olof den helige (omkr. är 1020—1030). Sannolikt blef den
nnder Carl Knutssons tid åter befastad af Thord Bonde, och år
1502 finna vi den, under dåvarande krig med Danmark, besatt
af en svensk trupp under en Nils Nautzen. Den krigslist,
hvar-igenom Otto Bud på Bohus eröfrade detta slott julaftonen 1502,
och den mandom, hvarmed den till tornet undkomna slottsherren
vid detta tillfälle värjde sig, äro anförda i föregående del, sid.
117. Otto Bud erhöll slottet och häradet i förläning för sig
och sina efterkommande till evärdliga tider. Senare (dock före
1515) var en Nils Bavelsson slottsherre här, hvars husfru var
Ottilia Ottesdotter (Bömer). Hon sände under sin mans
bortovaro en krigarskara, anförd af Söffren Skåning, till Sarpsborg,
hvilken, under hotelse att eljest bränna staden, fordrade att en
deputation skulle sändas till fru Ottilia på Olsborg, för att
med henne öfverenskomma om den brandskatt hon åstundade,
hvilket ock skedde *). År 1523 intogs slottet af de svenske^
och utaf ett af Ödman anfördt permbref, rörande ett
ålfiske, förmodligen vid Sundshult, finna vi en Nils Rinnesson
år 1530 äga befallningen deröfver. Följande år blef Olsborg
af den återkomne Christian II intaget och alldeles förstördt
Borgens afrättsplats skall hafv£ varit på det gent emot
liggande Galgaberget, och dess begrafningsställe på den närbelägna
Slottsängen, hvarest man nyligen vid skogens bortrödjande
påträffade grafkullar, såsom på en kyrkogård. Man har der oek
gjort ett fynd, vittnande om fordna tiders hushållsaktighet,
nemligen små runda kiselstenar, af omkring 1 tums diameter,
omgjutna med en blyskorpa af en sexstyfvers tjocklek, hvilka utan
tvifvel varit begagnade till kulor.
]) Brefvet som omnämner detta ger anledning till den förmodan, att
Marstrand antingen 1515 eller nSgot fornt blifvit, möjligen genom Nils Ravelssons
eUer fru Ottilias åtgärd, brandt eller plundradt. Se «Diplomatarinm Norv».
B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
