Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Qville härad och pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1/4 mantal, äro dernäst de största. M&nga af de andra
holmarne äro dock bebodda. Omkring halfannan mil ifrån landet
ligga i öppna hafvet Väderöarne, en samling af ett par hundrade
klippor och blindskär, på hvilka så många rika laddningar gått
förlorade, och så många tusende menniskolif blifvit spillda! Sedan
fyren på den härifrån icke så aflägsna Sälö, och sedan på Hållö,
tändes, tima dock skeppsbrott här mer sällan och komma nog
att bli än sällsyntare eller måhända alldeles upphöra sedan beslut
blifvit fattadt om uppförande af en egen fyr härstädes på holmen
YäderöBod *). Några af dessa klippor bebos af lotsar2). Ibland
de vikar, som inskära på stranden af Qville, äro Joredfjorden
söder om Fjellbacka, samt Bottnafjorden. som till en del bildar
gränsen mot Sotenäs, de största. Isynnerhet den förra är vid
sin inre ända starkt uppgrundad, och lofvar att i tidens längd
blifva förvandlad till ett fast land.
Välmågan är högst ojemnt fördelad, och man kan säga, att
fattigdomen är rådande. Uti annexsocknarne Svenneby och Bottna
står folket sig bäst, emedan det derstädes är ordentligast
Jordbruket är hufvudnäring, men här idkas också ett stort fiske. Det
är just utanför kusten af Qville, och synnerligast omkring
Fjellbacka, som sillfisket sedan 1808 blifvit fördelaktigast drifvet.
Sillen går här årligen till om höst och vinter, och hushållade
man dermed på ett förnuftigt sätt, skulle oemotsägligt
storsills-stimmarne blifva både permanenta och rikare än nu. Sill-
äfvensom makrillfisket sysselsätter såsom en binäring hufvudsakligast
den jordbrukande befolkningen på stranden. De egentliga
fiskarena, eller inbyggarne på de många usla fisklägen här finnas,
idka mest hummerfiske och ostrontägt, samt småfiske. Isynnerhet
drifves det förra till stor betydenhet vid Väderöarne.
Åldrt namn på gårdar i K vilda, Roeims (Vrems), Botna
och Sveinaboejar Soknir: Fitjar (Fitje), Sölheimar (Solhem), Dalir
(Dale), Söfskinn (Söbskin), EånsvaÖsheiÖr (Rabbalshede), Stafboer
(Staby), Grind (Grind), Teigrinn (Tegen), EyvindarruÖ (Efvenröd),
Dofaland (Dafveland), Hjålpasteinn (Hjelpesten), Heidr (Hede), Lyk-
*) Se 1 Del. sid. 205. Den dumma anm. nederst på samma sida,
härrörande från förväxling af Väderöarne med Kosteröarne, torde den benägne
läsaren välvilligt öfverse. B.
2) Vid storm stiger vattnet stundom s& högt på dessa öar, att de på dem
boende måste taga sin tillflykt till bergshöjderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
