Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Askums socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en fot, som föreställer trenne djur, hvilka gapa öfver krönta
men-niskohufvud, dem de hålla mellan tassarne. Betydelsen af denna
symbol är svår att utreda, förutsatt att den verkligen äger eller
ägt någon sådan. En krans af sirater omgifver funtens skål,
och foten är något skadad !). Bär förvaras ock en rund skål
till en annan funt, prydd med slingerformiga ornamenter. Under
koret hvilar Simmingsköldska slägten. Kyrkans enda ringklocka,
gjnten 1768, hänger uti en oansenlig klockstapel
Utom Tryggöns oeh Malmöns märkvärdiga hällkiströr
förekomma många dylika på bergen, isynnerhet omkring Fejar.
Hällristningar, föreställande skepp och hålor, finnas vid Omboreeröd,
på MörkegiljehäHan och Annebäckskulle å Stora Aekums ägor,
samt på Eidstacken vid Anneröd och Smedberget vid Prestbacka.
På Hogenäs mark äro, å en lodrät bergvägg, 4 å 5 alnar ifrån
marken, inhnggna några godtyckliga figurer, liknande bomärken,
och deribland runan Madur. Dessa fignrer äga dock ingen
gemenskap med hällristningar, utan äro tydligen ditsatta i en yngre
tid. En rund krets af 6 högre stenar, utom hvilken tvenne
dylika bilda en ingång, träffas på Röseberget vid Amneröd- Bredvid
ligger en ganska stor bautahäll kullfallen, och på något afstånd
derifrån en ansenlig ättehög, prydd med en rest stenstod af 2
alnars höjd. Roparekullen kallas en ättehög på stranden vid
öfverfartsstället till Malmö, och i Hassleröds utmark åtföljes en
lutande kämpesten af sagan om en envigeskamp, som der blifvit
hållen. En förfärlig, lodrät bergvägg vid Varpekilen kallas
Borg*-bratta, och säges fordom varit krönt af en borg, som varit säte
för ortens fylkeskonungar. Historien omnämner såsom sådana Sola,
hans son Bläing och sonson Balke 2), och måhända är det öm
dem sagan vill påminna, såframt icke dessa bott på det
äfven-ledes fordom befåstade Åby. En betydlig sandås vid fjorden å
Bua mark, benämnd Sandshufvudet, åtföljes af traditionen, att en
stad der stått, och man vill till och med utvisa tomten der
kyrkan varit belägen; men utan tvifvel äro dessa tomter lemningar
efter ett fiskläge, som der stått, måhända under 1656-T-87 års
sillfiske, likasom förhållandet * lär varit å det gent emot på
Stånge-näs liggande Skönborg. Under namnet Jättegrafoen visar man
f) Uti en kort före första upplagan af detta verk utkommen resebeskrifning
förekommer en högst oriktig beskrifning öfver denna funt.
*) Se Bohusl. Hist, l:sta delen, sid. 36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
