Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyse socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likasom dyrhuset pÅ Keka utmark. Detta sednare saknar tydlig
ingång och är rubbadt, men har en stor ovalformig takhäll, ännu
hvilande på 5 väggstenar. En liknande fomlemning vid
Häggvall, kallad Altaret, innehåller de vanliga fragmenterna af urnor
och brända ben. Dyrhuset kallar allmogen äfven en vid torpet
Sollid af stora stenar gjord inhägnad af vid pass 8 alnar i
fyrkant Denna, som invändigt är stensatt, slutar sig med ena
sidan till ett berg, hvarest en springa täckes af 2 grofva
öfverliggare, tydligen ditlagda af menniskohand. Är detta en
fornlemning, så är dess fordna ändamål svårt att utreda.
En forstörd grafkista af breda stenar träffas på
Tranebergs-häll å Humlekärrs ägor, och derbredvid 2 aflånga grafhögar samt
en rund, uti hvars midt 3 bautastenar äro uppresta. Större och
mindre samlingar af ättekullar och stensättningar af olika former
åro att bese. på Torgestads, Östra Humlekärrs, Klättas, Lillebergs,
Frälseflats och Södra Häggvalls m. fl. ägor. Om fornlemningarne
på Klättas mark och de närbelägna i Skals hage, går en sägen,
att två konungasöner, hvilka varit bröder, här kämpat emot
hvarandra och stupat, samt fått hvar sin bautasten till åminnelse.
Dervarande högar äga ock märkvärdighet för sitt föga öfver
hafvet upphöjda läge. Uti de många kiströr, som pryda härvarande
bergspetsar — äfven på öarna — har man tid efter annan gjort
hvarjehanda fynd af bronzsaker, hvaribland må för sin sällsamhet
nämnas en sköldbuckla eller måhända hårprydnad af nämnda
metallblandning, fullsatt med små blåa och gula glasperlor.
Den enda här bibehållna fornsägen af vigt omtalar ett slag
på Fidje hedar, der en hop landstigna danskar blifvit nedergjorde
af »Axel, skön Valborgs brudgum», hvilken äfvenledes sjelf här fick
sitt banesår. Sammanställd med den allmänt kända historien om
Axel och Valborg, blir denna lilla sägen ganska vigtig, och vi
återkomma till densamma vid beskrifningen om Dragmarks kloster-
ruiner.
Slutligen må ock såsom märkvärdigheter inom denna socken
omnämnas en sällsam "bergsremna" vid Lysekil, och lemningar
efter en gammal Idegran, som förr, efter sägen, varit ansedd
med mycken aktning, och befinnes växande i Valbydalen nära
stranden.
Skolväsen: Barn inom skolåldern 1863 voro 270. Halfva
skyddsafgiften, som är anslagen till skolorna, utgjorde 23 rdr 22 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
