Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krokstads socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djupa skogar, ägde i Sörbygdens undangömda dalar en beqväm
samlingsplats, derifrån de forstörande störtade öfver Yikens norra
eller södra trakter, allt efter som infallet eller beräkningen
fore-stafvade. Det var på Sörbo, som den vaksamme Gregorius
Dags-son nattetid öfverrumplade thronpretendenten Hakon Härdabred,
och innebrände eller nedhögg hans folk, så att Hakon och hans
jarl, Sigurd af Reire, endast af en tillfällighet den gången
und-sluppo med lifvet, 1160. 17 år härefter, eller den 13 Man
1177, var Sörbo vittne till en tilldragelse, som mäktigt inverkade
på Nordens politiska förhållanden, nemligen den djerfve och
hög-sinnte Sverre Sigurdssons utropande af Birkebenerne till Norges
konung. Dessa händelser, jemte det äfventyr Sverre här hade
några år sednare, och som sätter hans mod och rådighet i lika
lysande dager, äro väl i l:sta delen, sidd. 85 och 86,
anförda, men vidröras här, for att visa Sörbos fordna betydenhet
Denna inses eljest såväl deraf, att gården redan år 1160 ägde
2 åbyggnader, af hvilka den ena var stor nog att inrymma en
ansenlig skara krigsfolk, som deraf, att den, i likhet med
Vette-land och Qville m. fl., gifvit namn åt det härad, i hvilket den
är belägen.
Krokstads välbelägna kyrka är for ett par år sedan alldel»
ombyggd. Altarprydnaden, med någon förändring kopierad efter
den i Örgryte kyrka, kläder sin plats. Något som påkallar
konstvännens eller antiqvariens uppmärksamhet, förvaras här icke. Uti
trätornet hänger en klocka, på hvilken man läser: «Sit nomen
domini beoedictum, anno 1614».
Få grund af Sörbygdens, utaf höga fjell ifrån kusten
af-skurna läge, och dess nära grannskap med Dalsland, som ända
in uti historiens tider var en skogvuxen vildmark, skulle man
kanske sluta till, att denna ort först i en yngre tid blifvit
befolkad, och således icke vänta sig att här finna många
fornlemningar ifrån hedniska tidehvarfvet Men sådant är dock icke
förhållandet. Fornsaker af sten äro visserligen sällsynta, men hittas
dock understundom, och efter bronzfolket förekomma griftrör långs
Kynnefjellet, särdeles norr ut, såsom vid Systeröd på Bossåsen och
på Kisteråsen vid Röanne, samt på Hults, Hoffoss och Hoghutts
m. fl. utmarker och intressanta fynd af bronzvapen äro här gjorda *).
*) Såsom det märkvärdigaste af dessa fjnd må nämnas en stridsklubba
af bronz, hittad i Örekilselfven. Dtss främre sida bildar ett mansansigte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
