Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bokenäs (f. Boknes) socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora, ojemna hällar. En jordhög, som på norra sidan blifvit
utgräfven, omgifver monumentet. Nära samma hemmans qvarnar,
uti en ganska brant backe, synas lemningar efter ett annat
dyrhus, eller måhända efter en grafkista ifrån en något sednare
period. Denna lemning består af 3 emot hvarandra lutande, 2
alnar långa och breda hällar, hvilka troligen uppburit den
stenskifva, som nu ligger bredvid, nedsjunken i marken. Gryften har
ingång i vester. En liknande fornlemning återfinnes på Fossens
utmark, ej långt ifrån färjestaden. Grafhögar, dock hvarken
talrika eller utmärkta, och icke heller åtföljda af någon tradition,
ligga på ägorna till gårdarne Smedberg, Humlehed, Lanehed och
Lekstale, samt på Bjällands ås. Några mindre stenar stå
uppresta vid dessa sistnämnda, och nyligen har ifrån en af dessa
högar bortförts en stor bred häll, som användes till spång öfver
en bäck. På ofvannämnda Lekstale anträffades, år 1844, uti en
myr uppå en bergshöjd, en täckt grift, hopfogad af stenflisor.
Dess innehåll blef dock icke nogare observeradt; men det är att
förmoda, att detta grafrum, i likhet med de af samma
konstruktion, hvilka upptäckts vid Hunnebo på Sotenäs, och vid Påland i
Bullaren, tillhöra de Nordens äldsta urinbyggare, som nyttjat
stenvapen.
På Lökås, till venster om vägen som går till Dragsmark,
stå under en klippa 2 hällar, på 17 stegs afstånd ifrån
hvarandra. Den ena, som är 2 alnar lång och lika bred, omgifves
af några mindre stenar. Denna fornlemning kallas Axel
Thordssons graf, och sägnen ibland allmogen förtäljer, att det var här
denne uppgaf sin ridderliga anda, under färden till sin brud
i Dragsmark, sedan han blifvit dödligt sårad i striden på
Fidje hedar i Lyse socken. Vi återkomma straxt till denna
berättelse.
På nyssnämnda Lökås finnes uti ett berg en håla, som
kallas Karekyrka och Jockumsgiljan, utan att likväl orsaken
till dessa benämningar kan förklaras af den gängse sägnen, att
röfvare här fordom haft sitt tillhåll.
Af heliga träd, som fordom funnits inom Bokenäs, vet man
att omtala en bok på Eskilsröd och en urgammal fura på
Skorperöd. Denna sistomtalta troddes hafva stått före syndafloden,
och ännu någongång hör man här sägas om något ovanligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
