Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dragsmarks socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ärevördiga lemningen; men inom ruinen höjde sig resliga askar
och skuggade med lummiga kronor de hänsofnes stoft, deruti
deras rötter frodades. Men år 1752, då socknens träkyrka
ombyggdes, behöfdes sten till tomtning och golffyllnad, och den
vördnadsbjudande ruinen plundrades då så grundligt, att den enda
qvarlefva deraf, som ännu för 26 år sedan qvarstod, var en del
af kyrkans norra mur, afritad i Junihäftet af tidskriften Runa
för år 1844. Allt hvad man nu finner, är en stenhop af några
alnars höjd, utan allt intresse — om ens denne finnes qvar på
platsen.
I närheten af den förstörda Mariækyrkan, som ligger på
hemmanet Klosters ägor, har man vid odlingar påträffat
grundmurar och tomtningar efter det gamla klostrets byggnader, hvilka
varit uppförda af både sten och träd. På något afstånd härifrån
är belägen en bondgård, som kallas Munkeby. Der skall, enligt
sägen, varit munkarnes bostad en tid, då ett nunnekloster fanns
vid Mariækyrkan, och man har äfven på detta hemmans ägor
funnit spår efter betydligare byggnader. Emellan Munkeby och
Dragsmark sträcker sig ett smalt färskvatten, benämndt Klosterdammen,
som allmogen tror beteckna en igenrasad underjordisk gång,
hvarigenom nämnde ställen stått i hemlig gemenskap med hvarandra;
men, traditionens utsago i allt värde! tyckes dock namnet angifva
vattensamlingens tillkomst och bestämmelse. Den fordna
begravningsplatsen har varit der nu gården Klosters trädgård är,
hvilket synes af den myckenhet menniskoben, som der ständigt
uppgräfvas, ehuru hvarken på detta eller annat ställe i trakten några
forntida grafstenar finnas. Deremot skall Dragsmarks nuvarande
kyrkogård varit den gamla klosterträdgården, och några ovanligt
stora Benvedsträd (Evonymus Europæus), som der växa, och af
folket betraktas med stor vördnad, sägas hafva blifvit
ditplanterade af klosterbröderne. Ingen, som valfärdar hit, återvänder hem,
utan att såsom minne hemföra en qvist af detta träd [1].
Trädgården och kyrkogården hafva således med tiden utvexlat
bestämmelse. Der munkarnes «De profundis» fordom ljöd, leka nu
barnen i fruktträdens skygd, och der de förre i ångan från sina
blomstersängar vederqvickte sig från messa och poenitens, äro
yngre slägter hvarftals nedbäddade!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
