Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uddevalla stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Christian III enhvar seglare, att, staden till förfång, inom en mils
afstånd derifrån, drifva någon köpenskap, eller söder om
Svinesund hålla landsköp med allmogen; hvarförutan k. Hans’ förbud
emot de främmandes minuthandel, hvilket råkat i glömska, åter
skärptes. Ännu fördelaktigare blefvo 1648 års privilegier. Dessa
medgåfvo Uddevalla nära uteslutande rätt till den lifliga handel,
som den tiden drefs i det 3 mil söder ifrån staden belägna
Svansund, med allmogen ifrån Oroust och Inland. Förut hade
denna handel idkats af holländare och andra främmande nationer,
hvilka nu förbjödos anlöpa detta ställe, med mindre de ville
utföra timmer och jern, hvilken handel lemnades öppen tillsvidare.
Dessutom förmenades länets allmoge att bygga större skepp, och
med dylika drifva handel till stadens förfång. Det fanns likväl
vid denna tid i länet en klass af medborgare, hvilkas
handelsspekulationer Uddevallas borgerskap icke kunde inskränka. Denna
klass var — presterna; men den dryga gästning, desse voro
underkastade, gjorde, att dem tilläts af regeringen att idka denna
binäring.
Med denna tid vidtager en nära sekelslång lucka i stadens
historia. Med det öfriga länet delade Uddevalla de allmänna
olyckorna under det nordiska sjuåra kriget, utan att man känner
något särskildt missöde, som derunder drabbade detsamma. Att
det öfverflödiga sillfisket i skärgården under 16:de seklets sednare
hälft icke varit utan välgörande inflytande på stadens välstånd,
är mera än sannolikt, ehuru man derom icke äger annat historiskt
vittnesbörd, än den «Norrske Sous» jämmer öfver Uddevallas
ogudaktiga svirrande den tiden, hvilket väl förutsätter, att det
vällofliga borgerskapet haft något att russla med. Att Uddevalla blef
lottlöst i Brennefejdens rysligheter 1612 är icke troligt, men med
mera säkerhet vet man, att det lades i aska 1644 af en svensk
trupp under Olof Stake, till hämnd derför att Venersborg blifvit
uppbrändt af norrmännen. Efter denna olycka reparerade det sig
dock snart, sedan det af sin regering fått sig tilldeladt ett stort
antal frihetsår, hvilka fortforo äfven sedan staden, tillika med
länet, genom fredstraktaten i Roskild kommit under svenska
kronan. Vid Krabbefejdens utbrott var den åter uppbyggd samt
till och med befästad. Den blef då (1657), efter ett obetydligt
motstånd, eröfrad af Harald Stake, som likväl var nog mensklig,
att icke på densamma öfva krigets rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
