Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uddevalla stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Baggetofta, och anhöll att få låna någonting till herrn på
Christinedal, hvilket ställe förut hetat «Lunnebräckan». Knape frågade
gossen om han visste huru långt det var mellan Christinedal och
Lunnebräckan? — «Åh det kan väl i det nogaste vara lika långt
som från Gustafsberg till Baggetofta», svarade pojken. Detta svar
behagade Knape så, att han genast antog sig gossen och gjorde
honom till en af de först antagna eleverna på stället. Denne
slutade sin bana som en förmögen guldsmed i Uddevalla. —
Öfverhufvud har jag hört mer och mindre godt om Knape, och
hvem är icke häruti hans like. Dock öfverväger det förra det
sednare. Af flera ansågs han begärlig efter välde och inflytande
i samhället. Men detta kan i många fall tillskrifvas den tids
beskaffenhet i hvilken han lefde. Någon hårdhet tillägges honom
också, dock mera lynnets än hjertats. Så god han var mot den
arbetsamme och ordentlige, så sträng var han mot lättingar och
slösare. Hans fordna underhafvande mindes honom länge med
tacksam rörelse. Han var envis, dock ej med denna egenkära
envishet, som blundar för alla skäl och anser sin mening ofelbar.
Han hade vördnad för religionen och deltog gerna i dess yttre
förhållanden. Fri från fåfängan att vilja lysa med ett lånadt och
främmande värde, kunde han icke förstå att anseende kunde ökas
genom titel och rang. Ståt och prakt voro icke i hans smak.
Hans tanka såsom hans umgänge framställde sig okonstladt och
rakt fram. Ifrån barndomen förtrolig med mödan och fliten, var
oförtruten verksamhet hans lif till döden. Hans kroppsbyggnad
var medelmåttig, men stark och härdad. Ännu finnes hans mycket
väl träffade porträtt på Gustafsberg, äfvensom profilen återgifven
på den silfverjetton, hvilken som belöning utdelas till utmärktare
elever på Gustafsberg. Med ringa uppfostran hade han ett redigt
och godt förstånd, skarpt och genomträngande likt blicken från
hans öga. Han såg gerna vänner och var god värd. Älskade
ömt sin maka och sökte på allt sätt mildra hennes lidanden.
Förmögen och lycklig i sina företag, lefde han ett förnöjdt lif,
omgifven af mångas aktning, tack och välsignelser [1].
Enligt stiftarens förordnande och ett reglemente af den 18
Februari 1782, uppfostras på Gustafsbergs barnhus 30 fattiga, i
Bohuslän födde gossar, hvilka intagas vid 8 à 10 års ålder, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
