Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myckleby socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af socknens kronoskattegårdar hafva 1/2 mantal Krossekärr
och 1/4 dito Hällebohl fordom tillhört Dragsmarks kloster.
Myckleby kyrka är nybyggd af sten 1848, och erbjuder
ingenting märkvärdigt. Enligt en anteckning i den s. k. Röda
boken, var kyrkan ursprungligen helgad åt erkeengeln S. Michael
och invigd den 4 November; men det nämnes icke hvilket år.
Deraf har den alltså sitt namn «Mikliboer». Kyrkans silfver är
förfärdigadt 1583, och förer inskrift af latinska bibelspråk, samt
några initialbokstäfver.
Ålderdomsminnena i socknen äro hvarken talrika eller
intressanta. På Önnes ägor, öster om Grindsbysjön, synes en
befästning af sten och jord på berget Önnefjell [1]. Stället och
gården skall hafva fått sitt namn, enligt allmogens berättelse,
deraf, att borgen en gång blifvit intagen och «lagd öne», d. v. s.
ödelagd. Traditionen tillägger, att den kung Borre, om hvilken
vidare skall nämnas vid Stala sockens beskrifning, skall ägt detta
fäste innan han flyttade sin hofhållning till Borrefjell i Stala.
Några obetydliga med randstenar omsatta grafkullar ifrån
hednatiden finnas vid Hellene gård, på hvars ägor också ligga trenne
större hällkiströr. Spår efter högar träffas ock vid Myckleby
kyrka, i Kyrklyckan, tillika med en kullfallen sten, äfvensom uti
Furuhagen, på ofvannämnda Önne, samt på Narfveröd, der en
enstaka bautasten är upprest, och på Brunnefjell. Kalseröds hed
har ock att framvisa några mindre stenar, som äro uppsatta af
menniskohand.
En besynnerlig saga, anförd redan af Ödman, berättas af
allmogen på Oroust, om en bonde, Sven i Brunnefjell, som
en söndagsmorgon sköt en ringprydd bock, och dervid
råkade illa ut for en hop bergtroll, till hvilka djuret hörde. Då
bonden lade an med bågen, hörde han ett samtal emellan trollen,
hvaraf han inhämtade, att han ej kunde få makt med bocken,
med mindre han hade bestänkt sig med vigvatten. I häpenheten
tvättade han sig med det vatten, han hade närmast till hands,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
