Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uklums socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
100 alnar högi ofvan sjöns yta. Den vackra tempelbyggnaden,
hvar& så m&nga mödor och kostnader blifvit nedlagde, hade den
22 Nov. 1861 så när förvandlats till grus, enär sagde dag åskan
nedslog i dess torn, men den antände lyckligtvis icke, utan endast
lösref och krossade klädsel och fönster i lanterninen.
Orgelverket i kyrkan är till stor del genom snbskriberade,
frivilliga bidrag anskaffadt, h vartill gästgifvaren J. Persson,
handlanden och hemmansägaren Chr. Larsson samt f. riksdagsmannen
Lars Basmusson icke minst bidragit och verkat. Nämnde
orgelverk har åtta stämmor med pedal och är uppfördt 1862 af det
välkända orgelbyggeri-bolaget J. N. A G. 8öderling i Göteborg.
I gården Grössbyns trädgård finnes en ganska säregen
foralemning, bestående af inalles 8 stenar, resta på kant, hvartili
komma ännu ett par dylika, befintliga ett stycke utom den
gärdesgård, som omgifver platsen, och uti hvilken äfven några större
stenhällar finnas inlagde. Ett par af de inom inhägnaden
befintliga hafva emot hvarandra en vinkelrät ställning, så att de
möjligen kunna, i förening med några flera, som nu äro borta,
hafva uppburit en altarhäll, och man har gissat, att en framför
dem på något afstånd stående isolerad häll varit ämnad att emot
den krossa offren. Folksägnen har ock vetat berätta, att stället
i fordomtima varit en offerplats, som ock Ödman uppgifver, att
det skall hafva varit öfverväxt med tjock ekskog. Gamla
offerställen för Balderskulten lära företrädesvis varit förlagda i lundar
af detta heliga trädslag, hvilka ännu långt in i kristendomens
tider, ja till och med ännu i dag hållas heliga af allmogen, som
sist af allt sliter sig lös från de seder och fördomar, som haft
sin upprinnelse i deras förfaders gudadyrkan. Men ehuru dessa
traditioner och gissningar äga sitt höga värde, så kan det dook
äfven vara möjligt, att de tvenne mot hvarandra vinkelrätt
stående stenar ne äro lemningen efter ett dyrhus, såsom ock ett par
andra, ett stycke derifrån stående (se »Elfsyssel», sid. 128), äfven
tyckas, i förening med flera, som nu fattas, kunnat hafva utgjort
ett dylikt af oval form. Griftkullar, liggande på och nära intill
platsen, utvisa att den begagnats till begrafningsställe. Det vill
nästan synas, i anseende till den kända härledningen af gårdens
namn från norräna-språkets «Griotsboer» (Stenbyn, byn vid
ste-narne), som om fornlemningens egentliga ändamål redan vid norräna^
stammens inflyttning varit bortglömdt, och densamma redan då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
