Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongelfs stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidan utspringande fyrkantig byggnad är det såkallade Rödatorn,
hvars inåt borggården vettande del innehöll slottskyrkan.
Utanverken bilda en oregelbunden sjukant. De högsta resa sig emot
det dominerande Fontin och Rödakon *). Slottet liknar genom
sin prydlighet ooh det godtyckliga i sina partier mera en
medeltidens riddareborg, än en modernare fästning.
I detta skick öfverlemnades Bohus den 18 Mars 1658 till
Sveriges krona, ooh den 30:de derpå följande höll k. Carl Gostaf
sitt högtidliga intåg uti den för ointaglig ansedda borgen. Den
styrka blef emellertid 20 år derefter satt på ett hårdt prof. Det
utstod då, ifrån den 25 Maj till den 22 Juli 1678, sin hårdaste
belägring af norrmännen under Gyldenlöwe, och hade endast sin
besättnings öfvermenskliga ansträngningar och riksamiralen grefve
Gostaf Otto Stenbocks ankomst i nödens tid, att tacka för m
räddning ,). Vid belägringens upphäfvande voro alla verken på
norra och vestra sidorna af fästningen i grund nedskjutna ock
hela dess innandöme låg, enligt ögonvittnens intyg, uti en enda
ruin. Hvad fästningen sedermera vid sitt återuppbyggande
for-lorade i prydlighet, vann den i styrka och ändamålsenlighet. En
teckning af år 1713 *) visar oss densamma till sina hufvud verk
helt olik den förra; men den låga ståndpunkt ifrån hvilken denna
’) Rödakon är en på Fontin uppstigande klippspets, hvarifr&n fästningen*
innandöme med lätthet kan beskjutas. En rikligare grönska på detta ställe
vittnar icke mindre om det blod, som här runnit, än om de batterier, som kär
varit uppförda till fästningens förstörelse. Berget har sitt namn af den
röd-aktiga spat, hvaraf det beslår.
2) Hos ortens allmoge har bibehållit sig några traditiouer om denna
händelse, hvilka alla syfta på det betryck, hvaruti de belägrade befunno sig, och
den ståndaktighet, som de derunder ådagalade. Så berättas, att norrmännen, dl
de lyckats afskära fästningen all slags kommunikation med de i Skårdalen lig*
gande svenska trupper, jublade i den öfvertygelsen att besättningen skulle, om
icke för annat, åtminstone af brist på lifsmedel, nödgas gifva sig. Alla förråd
voro ock uttömda; men då flög en hafsörn, som slagit en stor lax i elfven, öfver
fästningen, och råkade släppa laxen midt på borggården. De belägrade hissad*
genast upp detta sällsamma byte på en stång, för att visa fienden att de ej ledo
brist på färsk fisk. Afvenledes togo de hudar af olika färg efter de nötkreatur,
de måst slagta, och häugde på den enda ko de hade öfrig, hvilken de stundligen,
alltid behängd med en ny hud, ledde fram for fienden, för att inbilla denne, att
de ännu ägde friskt opp med slagtenöt.
*) I Dahlbergs Sveda Antiqua & Hodierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
