Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A—1—a på etl intagande sätt skildrat i en av de
berättelser och uppsatser, som hon med frikostig
hand skänkte till tillfälliga publikationer, utgivna
för humanitära ändamål. Genom den lilla
skildringen, som hon kallat Min ridhäst*), får läsaren
en livfull bild av henne själv i uppväxtåren.
Min ridhäst.
’Fjorton år tror jag visst att jag var’, när jag
fick min egen ridhäst. Det var ett appelkastat sto,
vars far var en äkta arab, tagen ined sin
orientaliska sadelmundering på slagfältet vid Warna
av en ung finsk officer, som skänkte del sköna,
eldiga djuret åt min fader.
Han var stor hästkarl, hade börjat sin militära
bana som kavallerist och, när jag såg honom
tumla om på vår stora gårdsplan med Tnrken
och göra de grannaste volter och kaprioler,
nästan som en cirkusryttare, då klappade mitt lilla
flickhjärta av beundran och förtjusning. Vem
kunde i mitt tycke jämföras med min far! —
Sönerna i familjen voro redan utflugna ur boet
och fadern, som saknade deras hurtiga sällskap,
valde nu sin tappraste och muntraste flicka till
följeslagarinna under de dagliga ritterna kring
skog och mark. Och för att riktigt lyckliggöra
sin adjutant i kjolar red han in åt henne ett föl
*) »Skydd ät de Värnlösa!» En samling uppsatser,
utgiven till förmån för Helsingfors Djurskyddsförening av
V. Lindman 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
