Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en gast och kastade mig till slut handlöst ner,
der jag höll på att krossa hela Volter.
Nå du bryter nu engång benena af dig , sade
han.
Oh nej>, svarade jag, den här gången höll
jag bara på att bryta hufvudet af dig, och
kanske hade skadan då ej varit så stor.» —
Vi skrattade så hjerteligen hvardera, att vi
ännu kommo helt andtrutna fram till de andra tre,
som höllo på alt bli omkullslagna der de, i all
hofsamhet, spatserade på marken, sedigt och
stilla som sig bör, och inte som vilda kattor flögo
ut ur buskar och träd.
När vi återkommo lill Potsdam besågo vi
kyrkan och Cliorel der Fredric II kista står, och
sedan återvände vi till Berlin.
Följande dag lemnade vi Preussen, och ännu
några riken till; — i Tyskland är det lätt gjordt
ty rikena äro ej stora, — och der skiljdes vi äfven
vid Rainsarne, som blefvo qvar i Berlin och vi
lågade ål Dresden, på Ångvagn. Det är bra
löjligt med ångbåts- och ångvagns-conaissancer; —
man ser hvarann, pratar med hvarann, gör ofta
reda för sina förhållanden, men nästan aldrig för
sitt namn, knuffas och trängs ihop med, och
återser hvarann ej sedan i hela sin lefnad.
Det var en ryslig hetta den dagen, och vi hade
salt oss i en ensam vagon, der vi hoppades bli
ostörda; men bäst det var, steg en hel karavan
in ännu. Nu blef jag så förargad att jag vände
mig till Rosa och gjorde en af dessa miner, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
