Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dröp af oss, och atl då färdas fot för fot, i det
rysliga solskenet, och derjemte att ha en 14 mils
väg sålunda i perspektiv, var rysligt. Vi hade
det ljufva hoppet att om qvällen framkomma till
Carlsbad men — jo pytt! — Det vet ingen hvad
det vill säga att ha att göra med Tyska
formän-ner, utom den som försökt det. Vi hörde af Fru
Samsonoff, som allt for samma stråt som vi, att
hon skulle färdas fram ända till Carlsbad den
dagen; men hon sade derjämte att hon betalte
sin forman 20 Thaler. Vår var accorderad till
13. —
Det föll oss inte in att priset skulle inverka på
hästarnas fart, men vi misstogo oss.
»Vore det ej möjligt att öka farten?» frågade
Axel. Kusken svarade ej ett ord, han låtsade
ej höra.
Klockan slog 7 och solhettan minskades; den
skönaste svalka inträdde småningom, och nu blef
det ett nöje att resa. —
Då steg vår kusk fram och förklarade helt
lakoniskt att vi kunde stiga ur, ty han ämnade
ej fara längre, den dagen.
Vi stodo förstenade. Till slut fick Axel lif.
»Hvad är det för dumheter 1 skola vi stanna i
detta näste, nu när det skulle bli så svalt och
skönt att åka?» —
— »Ja.» —
— Men det får ej ske! — Vi vilja vidare!» —
— »Det kan hända, men det är omöjligt.
— »Omöjligt? Och af hvad orsak? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
