Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljuf var dock krigarens lön;
Ofta en tår och en bön
Trängt ifrän älskande läppar i griften!
Kanske dess ande ibland
Sväfvar på Rhenflodens strand,
Sakta och fridfull kring borgens ruiner,
Ilviskar en aldrig förr känd,
Underbar herrlig legend.
När öfver klipporna nattvinden hviner!
En af de gudomligaste utsigter, som i vida
verlden erbjuda sig, är troligen Coblenz, sedt från
Ehrenbreitstein. Der finnes ej denna teinte de
melancolie, som öfverallt annorstädes vid Rhen;
hade jag hela verldens bekymmer på nacken,
skulle ändå denna anblick göra mig lätt om
hjer-tat. När vi hade gått uppför de höga backarne
som föra till höjden af detta fäste, bröt en klar
solstråle fram ur molnen och upplyste hela
nejden i all sin herrlighet. Vi uppgåfvo ett rop av
förtjusning. Lika sköna, men alldeles i annan
genre, äro trackterna vid Rolandseck, midt emot
hvilket, på en holme klostret Nonnenwerth
speglar sina hvita murar i böljorna, och Lurlej
klipporna, med sitt mångdubbla echo, hvarom
legenden förteljer följande:
[Här ingå i journalen balladen om
»Lurley-Jungfrun» och »Legenden vid Rolands-Eck».]
Och dermed äro mina sagor slut och resans
prosa tar åter vid.
På vägen till Cölln [Köln] stötte vi på herrarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
