Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De olika lantarbetargrupperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stattorpare. Torparen bor å ett torp, som vanligen omfattar ett
par hektar jord, ibland 5—6 hektar, för vilket torparen utgör
arrende genom dagsverken. En duktig torpare har ett par
kor, några svin och ibland en dräng eller en halv dräng,
ty det händer att två torpare hålla en dräng tillsammans.
Stackars dräng som skall tjäna två torpare och dessutom
en herre, ty naturligtvis betala torparna arrende med
drängens dagsverke. Men det kanske är lättare än att tjäna
två herrar!
År 1860 funnos 99,815 och år 1900 funnos 72,252 torpare
i landet. Det är torparklassen, som utgjort det svenska
jordbrukets ryggrad, märg och brosk. Men systemet har illa
lönat denna klass. Dess intensiva arbete har oeftergivligt
sugits upp av jordägare. Ingen torde ha fått betala rätten
till arbete så dyrt som torparna.
Backstugusi.laren bor 1 en backstuga, till vilken ibland
— icke alltid — hör ett mindre potatisland. Backstugor
uthyres av den välvillige ägaren till arbetare, som ha familj.
Backstuguarbetaren är något friare än torparen, därigenom
att han inte behöver betala så mycket för sin bostad. Han
är egentligen en gift dagkarl, som bor på nåder i en
backstuga, och som till och med i nåder får arbeta hos
stug-ägaren, enär arbetsköparen inte har någon skyldighet att
köpa hans arbete. År 1850 funnos 45,621 och år 1900 funnos
31,605 backstugusittare i landet.
Med inhyseshjon menas sådana fattiga familjer, som
inte fått bo i någon särskild stuga utan varit inhysta antingen
hos hemmansägare eller torpare eller backstugusittare. Det
låter förtvivlat, det där, men det förhåller sig så i alla fall.
År. 1850 fanns det av inhyseshjonklassen 43,594 manliga
huvudpersoner. Är 1900 iunnos ännu 22,673 kvar.
S attorparen (halvtorparen eller halvstataren) har så lite
jord att han inte kan reda sig utan att idka något hantverk,
de dagar han ej har arbete på ”hemmansgården”- Han har
”stat” mot skyldighet att arbeta vissa dagar i veckan.
Så återstår hela nästa avdelning av olika arbetare. Jag
har här sammanfört statare, lösa arbetare, drängar, pigor,
konsulenter, bokhållare, mjölkkontrollörer, assistenter, befäl
och elever. Alla dessa äro direkta löntagare. De hava
endast sin arbetskraft att sälja, medan vi sett att torpare,
backstuguarbetare, inhyseshjon och stattorpare, hur löjligt
det än låter, kunna sälja även andra varor tack vare den
jordbit, de förfoga över.
Det är enligt min mening icke nödvändigt att särskilt
behandla en statares eller bokhållares eller någon annan lön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
