Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De olika lantarbetargrupperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resa årligen stora kontingentef svenska arbetare — och
utöva en skadlig konkurrens med de norska arbetarna.
Såsom det mest illustrativa bevis av detta slag för hur
övermåttan oförnuftigt, ne.i dårhusmässigt och brottsiigt
förvaltningen av jordens värden sker, när arbetarna inte
förstå, att själv ha förvaltningen eller kontrollen över
produktionsförhållandena om hand, vill jag erinra om hur det på
1890-talet upprättades storartade agenturer i Tyskland, i och
för värvandet av folk till ”nagajkans” land. De fingo ihop
hela massor av utvandringshågade tyskar, som först efter fyra
år kommo bittert bedragna tillbaka från Rysslands svarta
jord. Samtidigt värvade och importerade Tyskland
jord-trälar från Ryssland, för att täcka sin brist på arbetskraft!
Är det icke ett konkurrensförbannelsens skrikande hån?
Borde icke arbetarna förstå det? Arbetare, bliv på din plats
och arbeta där — för bättre levnadsförhållanden!
De ri ker som äro förenade med lantbruket drabba
direkt mindre lantarbetaren än brukaren. Jordbrukarens
tillvaro är oftast beroende av moder naturens nycker och
lynnen. En dålig skörd ett år kan medföra stor förlust. 1 den
mån jordbrukaren låter förlusten gå ut över sina arbetare
(och vem av herrarna prövar inte den metoden?) blir ju
dessas ställning otrygg. Drabba olyckorna en småbrukare, så
•innebär det merendels ’fullständig ruin. Även av denna
grund flyttar så mången från landet till den säkra staden,
där han alltid kan förskaffa sig en ställning med en jämn
inkomst, antingen dålig eller god, i varje fall trygg[1], — —
såvida inte strejker, lockouter, lågkonjunkturer o. d.
inträffa! —
Angående okunnigheten, så är den värd en långt
vidlyftigare behandling än vad som kan bjudas inom ramen av
denna undersökning- Motsatsen till okunnighet är ju kunnighet,
och genom det ordet beröra vi ett annat, nämligen upplysning.
Det innebär en del av tillvaron. Men angående vad som
driver allmogen bort från landet, så är det ofta en känsla av
underlägsenhet och svaghet. Det är självunderskattning och
osäkerhet, d. v. s. okunnighet om egna möjligheter
Människorna känna sig icke rotfasta och säkra på landet. De ha
smittats av tidsjäktets nervositet, men de ha icke följt med
själva tiden. Av en lantbruksarbetare fordras även
kunskaper. Han skall känna till maskiner, gödselslag och
sädessorter m- m. Det blir konstigare för varje dag att vara odal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
