Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De olika lantarbetargrupperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bräder och med saxben stod vid fönstret och var belarmat
med smutsiga skrällen, potatisskal, sillrester, rostiga knivar
etc. På en trästol vid kvinnans säng stod ett bleckstop med
Vatten, ett lerfat med mjölk, en tom kaffekopp, en lertallrik
med litet stekflott och en kniv, eii bit grovt rågbröd etc.
Takpappen hängde i trasor och de rappade väggarna voro
även illa åtgångna. I fönstren stod fukten grön.
Och så mitt i allt detta barnsängskvinnan och den
nyfödde! Modern, mager och torr, hade på sig ett halvsmutsigt
linne. ’ Håret var okammat. Bädden hade ett grovt lakan,
tnen huvudkudde saknades. Synbarligen fanns till nå köpet
mer än ett slags ohyra i sängen. Stugan var kort sagt en
av de uslaste och ruskigaste människobostäder vi sett’.
Denna Miels Bierke’s skildring är över ett decennium gammal.
Den som tror att det senare blivit bättre, svävar i villfarelse.
Ty det har blivit sämre. Det har aldrig byggts och
reparerats så lite som under de senaste fem åren. Det vet var och
en. Så uselt som på landet är det sällan i staden, även om
där är trångt och eländigt.
’ Em stadsarbetare av samma duglighet som en statare har
Åtminstone ett rum och kök, och husen äro ojämförligt bättre
byggda i: staden, försedda med vattenledning, kokgas, ljus
pch klosetter. Många proletärer på landet ha inte ett rum
att bo i. Många tusen äro de lösa arbetare, som aldrig bo
ännat än i lador och på skullar. De äro sämre ställda än
Vagabonden i staden, vilken kan söka skydd i härberget om
nätten. Även för de bättre lottade på landet sakna
bostäderna moderna bekvämligheter. Det är långt dit, innan vi få
Vattenledningar, elektricitet och klosetter med
torvmullapparater m. m. i varje hus på ladet. Alltsammans krav, som i
grund och botten äio synnerligen enkla. Men först och
främst måste vi låta ropet om människovärdiga boningar åt
landets folk runga över berg och dal.
Även om arbetet i fabriken är ansträngande och hårt*
samt osuht och förenat med fara, verkar- det icke så direkt
jbétungände på arbetaren som jordbruksarbetet. Om ordnat
Jordbruksarbete måste man säga, att det befordrar kroppens
hälsa och välstånd. Men det kostar ofta svett och slit. Det
fordras kraft i armen för att föra en plog i stenig mark, att
lästa hö eller gödsel, att bära en säck spannmål, att tröska,
•ätt sköta kreatur o. s. v. Fabriksarbetarens sysselsättning
inskränker sig ofta till att med få handgrepp passa en maskin,
OCh denna sysselsättning är i och för sig icke att beundra.
Det endast nedbryter kroppens vigör. Medellivslängden i en
fabriksstad som Chicago är endast 32 år. Men människorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
