Lantarbetarnas kamp / 34 (1930) Author: Eugen Albán Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen om den svenska jorden och den privatkapitalistiska och statskapitalistiska jordäganderättens utveckling (Kort historik)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KAMPEN OM DEN SVENSKA JORDEN OCH DEN PRIVATKAPITALISTISKA OCH STATSKAPITALISTISKA JORDÄGANDERÄTTENS UTVECKLING.

(Kort historik.)

Ursprungligen var jorden ingens egendom. Om våra
germanska förfäder heter det i ”Germanerna” av Tacitus:
”Odlingsmarkerna intagas i mån av jordbrukarnas antal för
värv av alla gemensamt och man skiftar dem sedan oförtövat
sinsemellan efter värdighetshänsyn.” Detta var de nå samma
trakt boende eller bemyndiglieten, som under ledning av en
btfä dste utförde denna värdighetsprövning med hänsyn till
familjemedlemmarnas antal. Varje familj fick alltså så
mycken jord den behövde eller kunde bruka, och den återstående
odlingsmarken förblev ”oskift”. Ingen hade rättighet att göra
anspråk på att taga ”oskift” mark i besittning Så sent som
i 1736 års lag heter det: ”Vill jordägare i by intaga något
det oskift är, säges då alla byamännen till”. Under tidernas
lopp förändrades emellertid det gemensamma brukandet av
iorden på så sätt att man uppdelade åkern i lotter. Denna
uppdelning och utdelning av lotter förtogs ärligen.

Så småningom övergick emellertid den gemensamma
jorden till privategendom. Detta underbara fenomen förklarar
kartografen och skriftställaren Carl Edvard Dahlman (1828—
1900) med följande ord: "överallt i de germanska länderna
ha åker och äng övergått i privat egendom genom att
ut-loUning mera sällan lörnyats och slu ligen uraktdtits".

Tydligen framgår härav att Proudhon icke hade så orätt,
när ban vågade uttala, att egendom är s ö d, ty såsom något
annat kar. man icke beteckna nämnda förfaringssätt. Men
det är ju klart, att våra dagars jordägare icke vilja eller ens
kunna förstå sådana ord. Det är ju en åttahundra år sedan
det inträffade, d. v. s. 800 år sedan storparten av
lantbefolkningen förslavades, fördummades och somnade bort från sina
gamla rättigheter, medan några få sluga och vakna passade
på och togo. Alltsedan dess har man slagits om jordens delar
i mer eller mindre blodiga strider.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>