Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen om den svenska jorden och den privatkapitalistiska och statskapitalistiska jordäganderättens utveckling (Kort historik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till att använda deras medell uppå Bergwerkz anläggande
och upkomst, men särdeles i regard till de ansenliga
mellora-tioner som utaw dem äro nederlagda på Löfsta Gimo och
Österby bruken, i nåder behagade resolvera att de emot
4,000 daler silvermynt åhrl. recognition skola undfå
ovan-bem:te bruk med hvad däraf dependerar och kan
underkastat wara o. s. v.
Alltså ett gåvobrev på de tre bruksegendomarna med allt
som ”därav dependerar och kan underkastat wara” mot en
årlig rekognition. Sålunda ej någon köpeskilling, varav
framgår att äganderätten bibehölls åt kronan.
Vidare finner man att ämbetsverket utfärdade ett
särskilt arrendekontrakt å bruken för ”de Geearna” mot den
bestämda rekognitionsavgiften 4,000 daler. Hur har det sedan
gått med denna avgift? Så vitt man kan finna har de gått
60m i många andra fall, avgiften har under t’dernas lopp
förändrats tiil grundskatt, s>m sedermera avskrivits i samband
med de van’iga grundskatternas avskrivning. Bruken ha
befriats från avgiften och ha övergått från statens ägo till
bruksägarna som gåva, utan köp och utan köpeskilling!
Det omnämnda brevet av kammarkollegium är
undertecknat av Fabian Vrede samt Gyllenborg och C. Piper
tämte ännu några andra av den tidens stormän.
Sedermera följde s’ag i slag ytterligare donationer. År
1641 ålades ”omliggande socknar” att lämna ”stavrumsved”
till Lövrta bruk. Samma år begärde Louis, de Geer att några
av Uppsala akademihemman skulle upplåtas till bruket. Ar
1718 skrev bergskollegium till landshövding Per Ribbing ”om
Lövstaböndernas genstörtighet att framföra deras kol till
bruket”. De borde drabbas av påföljder om de ej lämnade
tillräckligt med kol. "Lövstabönderna” voro också snart en
saga blott. De Geerarna hade redan länge sökt slå under sig
deras "bondehamrar” som bönderna ägde vid Lövsta; de
vunno s’utligen sina syften så grundligt att icke en enda
bonde blev kvar i Lövsta by. Därpå förvandlades Lövsta till ett
fideikomiss för de Geerska släkten, vilken för två år sedan
såldes för 20 miljoner till Gimo-österby-bolaget.
Utrotningskriget mot bönderna lönade sig, som man ser!
Åren 1706 och 1707 tiilde’ades Dannemora gruvor en
kro-noallmänning ”till hästarnas underhåll” och år 1676 begärde
bergskollegium att Harviks utjord skulle av ”akademien”
Upplåtas till ”konstens” uppsättande vid Dannemora bruk
(troligen ett verk för malm- och vattenuppfordring)
Dannemora gruva erhöll tre särskilda allmänningslotter.
Norra, Västra och Södra allmänningarna, om tillsammans
1,962 hektar, för vilka skogstrakter ännu under 1800-talet er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
