Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 4. I eländets hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det att förbanna. Gerda, stackare, har dock den sorgligaste
lotten af oss. Har hon ej kommit hem ännu?»
»Nej», brummade Sten, »och inte är det lönt hon kommer
heller».
»Hva’ falls, tänker ni lata den stackarn totalt gå under?»
»Det blir hennes sak».
»Men det är ju er egen dotter! Fast hon dödligt sårade
mig den der gången, hon bedrog mig och gick hem till Bark,
kan jag aldrig glömma henne. Och ni då, som —»
»Jaså, du missunnar mig förstås fortfarande de der
slantarne, som unge —»
»Tig», brusade Brand upp. »Ni borde skämmas för att
skryta af, att ni sålde ert eget barn, som jag ville bjuda ett
hederligt hem.»
»Håhå», skrek gubben och kastade sin flottiga mössa på
bordet. »Lugna dig litet, gosse lilla.»
»Nej. Ännu en gång upprepar jag, hvad jag sagt
mången gång förut. Den gången for högmodsdjäfvulen i er. Jag
fick stå tillbaka för den der fina herrn, som kunde skramla
med gulingarne. Men att dess förföriska glans också kunde
blända Gerda! Men nu kommer jag åter in på de gamla
jeremiaderna. — Kort och godt. Jag ville bara be’ er taga
ert barn till nåder, då hon kommer hem. Kanske kan allt bli
godt och väl, och ni vet ju att jag aldrig kunnat glömma Gerda.»
Gubben Sten lyfte upp hufvudet.
»Du — Brand? Har du mynt då?»
»Nej.»
»Men du har väl utsikt att få några då?»
»Nej, inte det heller. På en hel månad har jag ej
tjänat en vitten.»
»Hvad tänker du lefva på då?» hånskrattade gubben.
»Jag skali med nya krafter söka efter en plats.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
