Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 9. En sorglig upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 97 —
han ville lägga sin arm om hennes smärta midja. »Det var
tusan till tur att gubben inte kommit än».
»Rör mig ej!» utbrast hon. I hennes ögon lyste en
egendomlig glöd, som han ej sett der förr.
Plötsligt föll hon högljudt snyftande på knä framför honom.
Situationen blef honom högst obehaglig. Han kunde ju
hvarje minut riskera, att fadern eller ett af biträdena på
kontoret skulle komma.
Med bruten, förtviflad röst bad hon honom än en gång
att hålla den ed han svurit, att återgifva henne heder och ära
och dermed rädda hennes olyckliga föräldrar från bedröfvelse.
»Hvad tusan tänker du på?» svarade han. »Hvad önskar
du, att jag skall göra mer, än jag redan gjort förer? Din far
har ju fått rikligt understöd».
Hon reste sig.
»Alltså sannt, sannt, hvad pappa sade», pressade hon fram
under häjdlösa snyftningar. »O, jag galning», utbrast hon sedan
med förtviflad energi, »som ännu kunde tro, att det fanns ett
uns heder i ert usla bröst. Hänsynslöst trampar ni min
heder och ära under fötterna, sedan ni först försökt alla medel
att af mig skapa en slafvinna. Och sedan tror ni er kunna
tysta ned allt med guld, guld, som ni stulit af de stackars
arbetarna. Men jag hvarken vill eller kan oftra min heder för
ert guld. Min fästman och hela min familjelycka har ni röfvat
från mig. Nu frågar jag för sista gången: »Oskar Bark, vill
du hålla din ed och göra mig till din hustru?»
Han hade dragit sig tillbaka till den motsatta väggen. Han
var likblek. En enda natt hade af den fromma Gerda Sten
skapat en sårad lejoninna. Sådan beslutsamhet hade han aldrig
tilltrott henne.
»Hvarför svarar du ej?» fortsatte hon, under det hennes
hand sysslade med något under själen.
Bark log tvunget.
Kampen om två millioner. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
