Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 9. En sorglig upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 99 —
Allt, som derpå hände, framstod för henne, der hon satt i
den bekväma järnvägsvagnen, som en enda förfärlig dröm.
Vid framkomsten till centralstationen kom ett artigt
bugande stadsbud fram och frågade:
»Fröken Sten?»
En plötslig, oförklarlig ångest kom öfver henne vid denna
fråga. Hvad kunde stadsbudet vilja? Och hur kände han
hennes namn?
Mannen måste än en gång upprepa sin fråga, innan hon
bejakade den.
»Då har jag i uppdrag att flytta öfver frökens bagage
till den vagn, som väntar er», och dermed tog han Gerdas få
saker och begaf sig till en utanför stående hyrvagn.
Förvånad följde Gerda honom.
O Q
»Äter samma mystiska artighet», tänkte hon, da vagnen
rullade bort med henne. »Kan pappa verkligen hafva kommit
upp sig så under de tre år, jag varit borta?» Och så, hur
kunde han precis veta dagen för hennes frigifvande? Hon
hade ju ej skrifvit ett ord till någon under alla dessa år,
under förhoppning att de olyckliga föräldrarne skulle glömma, att
de hade en dotter.
Hennes funderingar afbrötos hastigt af att vagnen stannade.
»Redan hemma?» tänkte hon och steg ur.
Men hvar var hon då? Här kände hon alls ej igen sig.
Stora, nybyggda hus på båda sidorna om en lång gata,
omväxlande med ännu obebygda tomter. Tydligen befann hon
sig i en ny stadsdel.
Innan hon kom sig för att fråga kusken något, hade denne
kört sin väg och hon stod der nu med sina paket i handen
utan att veta höger eller vänster.
Då öppnades porten bakom henne, och ett äldre
fruntimmer tilltalade henne.
»Är det fröken Sten?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
