Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 15. Två par ögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- i58 -
svårare uppdrag af cheferna för Tysklands detektiva poliskårer.
Denna till utseendet obetydliga kvinna var det alltså, som
tvänne dagar förut upptäckt och befordrat i polisens händer
den tyske milliontjuf, som tagit sin tillflykt till Stockholm och
der trotsat alla polisens bemödanden att finna honom, tills
dess den tyska »Räfven», såsom hon kallades på grund af sin
slughet, åtagit sig att resa hit och söka honom.
Polismännen gjorde ofrivilligt honnör, då de fingo höra,
hvem de hade framför sig. Mot henne kunde ju ej en
misstanke att hafva dolt några bofvar förefinnas, hvadan de
aflägsnade sig.
»De båda hafva undkommit», mumlade hon, då hon åter
stängde porten. »Jag borde ha berättat allt för polisen —
precis som det skedde. Men hvad skulle det ha tjänat till. Det
skulle ju blott skada min renommé, om det sades: »Räfven
var ej i stånd att hindra en bof, hon lät kasta sig till marken
och teg af rädsla». Hade saken varit af någon vikt, skulle
jag hafva talat sannt ändå, men inbrott — stöld — det lönar
sig ju knappast att tala om, när intet mord är med, eller det
rör sig om millioner. Det var dock ej fruktan för döden, som
hindrade mig att skrika. Men hans ögon! Hvar har jag sett
dem förr. Jag vet det ej — men—».
Så resonerade hon med sig själf tills hon somnade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
