Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 15. Två par ögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 3 —
»Jag får val taga af egna medel då, men barmhärtighet,
barmhärtighet. Låtom oss komma öfverens om, att jag får
portföljen, om jag betalar hälften till, förutom hvad ni fått».
»Få vi ej allt så — vänta vi och intet vidare resonemang
om den saken!»
Ströms bestämda hållning tycktes imponera på juden.
Han tänkte just stoppa ned handen i pungen för att under
jämmer lämna ifrån sig mer af sitt kära guld, då han fick en
ingifvelse.
»Rättfärdige Gud!» skrek han till och fattade med båda
händerna om pänningpungen. »Hur han I ställt till mina nya,
fina kläder, som kostat mig så mycket, oj, oj. Och jag, som
lånade er dem, ty jag var säker på, att ni skulle akta dem.
Se der på den ena hatten! Allt, allt draget i gatsmutsen!
Stora bitar bortrifna! Allt förstördt! Omöjligt att sälja; det
måste jag draga af på pängarne, som jag får lämna på
egen risk».
»Ja, laga blott, att vi få uppgjordt snart — gamle snålvarg!»
Cohn drog af en betydlig summa för de söndrade
plaggen och räckte med darrande händer återstoden åt Ström.
»Nu får jag väl portföljen?»
Ström räckte honom densamma och delade pängarne i
två lika delar; själf tog han den ena, Ek den andra.
Han var öfvertygad om, att Cohn bedragit dem, men han
brydde sig ej om att räkna. Resande sig, sade han:
»Ropa Baruch, så att vi få våra gamla paltor på oss.
Innan vi gå, vill jag säga er något».
Förvånad såg Cohn upp.
»Hvad då om?»
o
»Aja, det får ni tids nog veta».
»Baruch!» ljöd Cohns gnällande röst. En minut efteråt
\
kom denne in och ledsagade bofvarne till det rum, der deras
kläder lågo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
