- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
184

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 17. Ett ändadt lif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 2 184 —

hvisslan, och tåget satte sig i gång i den mörka natten.
De-flesta passagerarne lade sig till hvila.

Med ett leende på läpparne lutade advokaten sig med
halfslutna ögon tillbaka mot kuddarne i kupén. Den ominösa
portföljen hvilade på hans knän.

»Se så der ja, min käre konsul», tänkte han halfhögt för
sig själf, »nu har jag er allt i snaran ändå. Så länge det lyster

mig, har jag den lös, men då tiden är inne, drar jag till den.

° " * i •
Femhundra tusen! Ahja, rätt nätt slant. Ändtligen är jag nu

c

vid målet, är en förmögen man, som utan att träla i mitt
anletes svett har bröd för dagen och mer till. För guldets
dä-mon har jag trampat allt och alla, som ställt sig hindrande i
vägen för att nå mitt mål, under fötterna. En. enda gör det
mig ondt om. Agnes menade så ärligt med mig, som någon
människa kan, ehuru hon ej var annat än en fattig
skådespelerska. Hvad kan ha blifvit af henne och vårt barn?»

Tankfullt stirrade han en lång stund på det mattbelagda

o

golfvet. Ar, långa år hade förgått, sedan han öfvergaf den
stackars flickan, som förtroendefullt lämnade allt, hon hade att
gifva, i hans händer.

»Hvar kan hon vara nu? Och vår son? Kanske hafva
de gått under eller drifvits i lastens armar genom mitt
förvållande! Bah! Dumheter! Man är sig själf närmast. I
förening med henne hade jag kanske aldrig uppnått mitt mål,
utan ständigt förblifvit den för dagens matbehof slafvande
fattiglappen. Det har ändå gått åt en förfärligt lång tid att nå
dit, jag nu kommit. Ett par timmar blott och jag är hemma
och kan börja mina operationer mot den der hallstarrige
svensken».

Förnöjd slöt han ögonen och sökte förkorta de två
tim-marne genom sömn, sedan han stoppat portföljen innanför västen.

I korridoren utanför smög en man sig fram. Vid dörren
till advokatens kupé stannade han och pressade ansiktet mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free