Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 19. »Nu är jag hämnad»!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 200 -
Jo, han lefde nog, svarade bonden, men han var gammal
och klen. Det hände ibland, att man ej såg till honom på
hela månaden. Han bebodde sina föräldrars gamla, halft för
fallna stuga alldeles ensam. Det var lätt att hitta dit, ty den
låg afsides från de andra kojorna, omgifven af en förvildad
trädgård. Gubben Larsson förde ett fullständigt eremitlif, och
om inte en gammal fiskarenka två gånger om dagen burit till
honom litet mat, skulle han säkerligen för längese’n hungrat
ihjäl.
Ehuru dessa underrättelser ej läto just uppmuntrande, bad
Therese att få veta vägen till gubbens hydda, och formannen
stannade snart vid en böjning af vägen. Der på knappa tjugo
stegs afstånd låg Larssons koja.
Therese hoppade af och tackade.
»Hvad! Tänker ni gå till gubben redan i kväll?»
»Ja».
Mannen skakade på hufvudet. En sådan galenskap hade
han aldrig hört omtalas, men hvad angick det honom?
Therese skyndade ned till hafsstranden den väg, som
skjutsbonden visade henne. Bakom sig hörde hon bullret af vagnen
allt dofvare, tills det alldeles försvann. Framför sig hörde hon
huru Östersjöns böljor slogo mot klipporna. En underlig
stämning bemäktigade sig henne.
Skall hon här på denna ensliga ort finna sitt lifs
hemlighet? Ligger den i händerna på den knarrige enstöringen?
Här har hennes mor tillbringat större delen af sitt lif. Härifrån
var det, som hon flydde bort för att undgå sin förmyndare,
denne Larsson, som fört henne med sig hem som litet barn
från en af sina sjöresor. Denne Larsson borde kunna säga
henne innehållet i de papper, som modern hade omkring halsen,
då hon räddades i NewYorks hamn, och som hon sedermera
tog med på sin flykt. Nu hade dessa papper hamnat i den
Barkska kakelugnen, utan att Therese kunnat utforska innehållet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
