- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
98

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 7. Hårdt pröfvad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 98 -

liga könet upplyste dock, att efter hvad han hört af brodern
till unge Barks betjänts svägerska skulle förlofningen mellan
Stina och unge Bark vara uppslagen, och det hade till och med
glunkats om en duell mellan Bark och Linden, men det var
man ej riktigt säker på.

Att en del högre militärer äfvensom förnämare ämbetsmän
dock infunno sig till begrafningen var en följd af den aktning,
som den hädangångne Linden lyckats förskaffa sig. Men då
denna sista skyldighetsuppvaktning var öfverstökad, skulle
naturligtvis ingen af dem mer sätta sin fot i den fattiglappen
Lindens hus.

Konrad var så upptagen af tanken på alla sorger hemma»
att han ej observerade, då någon af begrafningsgästerna
tilltalade honom, ja, han hörde knappt prästens ord, som tonade
tvärs öfver den öppna grafven:

»Jesus Kristus, vår Frälsare, skall dig uppväcka på den
yttersta dagen», ljöd det i hans öra, men det var ej nu någon
tröst för honom. —

Sist af alla stannade Konrad kvar vid grafven och stirrade
ned i dess mörka innandöme, men ej en tår föll ur hans ögon,
han kunde ej gråta. Han kände, huru sorgen och motgången
ville trycka ned honom till jorden. Han anade, att
underrättelsen om en ny sorg skulle möta honom vid hans
hemkomst.

Slutligen begaf han sig på hemvägen och trädde sent
omsider nästan vacklande in i sitt arbetsrum, der han väntade
att få höra några underrättelser om Stina.

Han var förbjuden att gå in i sjukrummet, för att ej åsynen
af honom skulle uppröra sjuklingen.

Framför honom låg hans stora drama »De utstötta», precis
så som han lämnat det den der olycksaliga morgonen.

Det var de af lyckan utstötta, han däri skildrat, och han
var ju också en bland dessa. Den djupa smärtan i hans eget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free