Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 9. Ett obehagligt vittne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 128 —
»Då skall jag resa redan i morgon bittida».
»Ja, res när du vill. Och tala om det en gång till för
din mor, som af pur förvåning ej tycks ha fattat, att du
tänker resa».
Dermed reste han sig och lämnade rummet.
Alfred undvek sorgfälligt att möta Emelie. Också han
väntade på att få höra, att man funnit ett lik i närheten af
villan, men något ditåt hördes ej af.
Hvart kunde liket hafva tagit vägen? —
Bark hade knappt satt sig vid sitt skrifbord, då betjänten
anmälde en konstapel vid detektiven.
Strax derpå inträdde den anmälde.
»Är det ni, som fått i uppdrag att söka reda på Therese
Ek», frågade Bark.
»Ja, och herr konsulns broder, justitierådet, hade begärt,
att jag skulle underrätta Er om, huru det lyckats».
»Det var mycket vänligt», svarade Bark, som hade
synnerligen svårt att dölja sin oro. »Nå, har ni funnit henne?»
»Tyvärr inte ännu».
»Såå. Har ingen sett henne?»
»Nej, jag har frågat mig för rundt omkring i trakten, men
ingen har sett någon med det beskrifna utseendet, förresten
tycks ingen främling alls varit häråt i går kväll.
»Det var märkvärdigt. Flickan kunde väl inte sjunka
eller fara i luften heller».
»Nej visst. Se här är en liten axelsjal som låg på
gården. Kan ni säga mig, om den tillhör Therese Ek? I så
fall har hon tydligen gått gårdsvägen».
Bark kastade en blick på själen.
»Ja, då, den der själen hade hon på sig. Alltså måste
hon gått den vägen. Hon kanske ligger gömd någonstans».
»Hvarför skulle hon gömma sig?»
»Ja, det förstår jag inte riktigt själf. Men det kan hända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
