- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
18

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 1. I Glarus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— i8 —

band, på bordet åt Ström, som ej dröjde att öppna dem.
»Om det är dem du letar efter, vet jag inte», skrattade Ek, »det
ser nästan ut som gamla kärleksbref».

»Kärleksbref, ja, det är just sådana jag söker», svarade
Ström.

»Nå, men hvad tänker du finna deribland? Begriper du
inte, att om gumman fått ett bref, hvari det stått, hvart
baronessan och barnet begifvit sig, skulle hon ju genast sökt
upp dem?»

»Ett sådant bref har hon aldrig fått, det har du rätt uti,
men hon har nog själf skrifvit, hur långt hon förföljt dem och
det är det brefvet jag söker».

»Det förstår jag min sjal inte».

»Gumman var ju då förlofvad, vet jag, och hennes
fästman var ju kvar här. Och det vet du väl, att förälskade
personer inte kunna vara ifrån hvarandra två dagar utan att
skrifva bref. Det har hon naturligtvis också gjort och brefvet
linnes nog häribiand, ty gumman tycks ha behållit hela sin
korrespondens som minne. Förstår du nu?»

»Ja, leta du bara!»

Ström skar af bandet och ögnade hastigt igenom brefven.

»Kan man tänka sig, den gamla hexan har också en
gång varit ung och kärlekskrank», skrattade han. »Ser du, här
är brefvet, som jag söker». Och derpå läste han det högt.

Älskade Georg!

Som hastigast meddelar jag, att jag reser
härifrån i morgon och kommer hem i öfvermorgon.
Jag har ej funnit den stackars Madeleine och
hennes barn. Men i S:t ligen hörde jag, att de
farit med postdeligensen derifrån. Jag tog samma
väg, ty jag förstod, att hon ämnade sig öfver
bergen till Gäbrisweiler. Men redan i Storka hade
hon lämnat deligensen, pängarne voro väl slut
då. I sin förtviflan har hon troligen försökt till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free