Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 3. »Polisen är här!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 43 —
att han finge ’punga ut med en ganska betydlig summa. Det
vore inte just så trefligt, tänker jag».
»Ni har väl funnit baronessan?»
»Nej, men ett spår har jag. Tjänaren, jag talade om,
dog för en tid sedan och plågad af samvetsförebråelser
anförtrodde han testamentet, enligt hvilket baron Hohenfeld är
1867 skulle hafva förmält sig här i Glarus med en viss
Madeleine Förster, åt en notarie, hvilken derjämte erhöll alla
papper, lysningsattesten, bref etc. Men i stället för att
öfverlämna handlingarne till rätten, sökte advokaten göra sig själf
en förmögenhet på dessa. Först erbjöd han mig att köpa
papperen, emedan han trodde, att jag skulle hafva fördel af att
barnet ej uppsöktes. Men då jag ej hade någon nytta af
arfvet, så afvisade jag advokaten. Då reste han till Stockholm
och uppsökte herr Bark. Hvad som afhandlades dem emellan,
vet jag icke, men herr Bark fick väl reda på papperens
innehåll, eljes vore han väl icke här. Han tyckes ha kommit
ungefär samtidigt med mig för att forska efter arftagerskan.
För att få en antydan om, hvart hon tagit vägen, har han
uppsökt Madeleine Försters intima väninna, gumman Jegli.
Det är frågan om två millioner, som Bark måste betala ut,
om man finner den rätta arftagerskan. Jag själf måste göra
en rekreationsresa till Schweitz, och då tänkte jag passa på och
söka efter den rätta arftagerskan, uteslutande för att hjälpa
henne till sin rätt. Herr Bark måste hafva fått veta af min
härvaro. Hade jag besökt gumman i morgse, såsom jag
ämnade, så visste jag antagligen nu, hvar jag skulle söka. Men
herr Bark förekom mig — och gumman är tyst för alltid, och
hoppet, att af henne fä veta något, totalt ute».
Kommissarien hade åhört denna berättelse med största
intresse.
»Kan det vara möjligt?» brusade nu Bark åter upp. »Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
