- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
49

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 4. Hvar är Paulsen?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 49 —

»Ja, naturligtvis!» hånade polisen. »Det är ju alla som
komma hit».

»Jag är inte van att bo i ett sådant här hål. Låt mig
åtminstone få invänta kommissarien i vaktrummet!»

o

»För att smita vid bästa lägliga tillfälle. Anej, gör ni det
bekvämt åt er, der ni är!» Dermed slog vakten igen luckan
och sade skrattande till sina kamrater:

»Den der trifs visst inte riktigt. Han tror visst vi ha en
salong här för sådana der herrar att vänta i».

Nu tog vreden så öfverhanden hos Bark, att han ej ens
kunde få fram ett ord. Han började gå fram och tillbaka i
cellen, och då och då lät han sin vrede utbryta genom att
sparka på den torftiga träbänken, som skulle utgöra hans
hviloplats. Trots allt måste han, konsul Barks son, vänta i
ett sådant hål på en simpel poliskommissarie, en drummel, en
idiot, en ohyfsad buse — ja, ännu flera tittlar lät han sin
vedersakare få.

Oskar Bark, som tusende gånger gjort sig lustig öfver
Gerda Stens och Therese Eks långa fängelsestraff, fick nu själf
känna nöjet af att vara oskyldigt häktad.

Slutligen — det var vid tiotiden på förmiddagen —
öppnades celldörren och en halffull vagabond knuffades in.

Bark sökte hastigt bana sig väg genom den öppna dörren,
men konstapeln stötte honom lika hastigt tillbaka.

»Lät nu först som sist bli sådana der dumheter. Ni är
fånge, och om ni inte vill hålla er ordentlig, måste jag vidtaga
andra åtgärder!»

»Men inte skall jag väl behöfva vara härinne sammans
med den der fyllkajan?»

° o

»Ah! han är inte hälften sa farlig som ni», skrattade
konstapeln och slog igen dörren.

Med en förbannelse på läpparna vände Bark sig om och
betraktade sin »rumskamrat», hvars utseende sannerligen ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free