Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 7. På »Blå Ankan»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 8g —
Nu öppuades dörreu. Det var detektiven Storm.
Martin hade ställt sig så, att Ström satt bakom honom.
»God afton», helsade Storm, och gubben mumlade något
liknande.
Det första ord Storm yttrade, förvissade Ström om, att
han hade en af sina förföljare framför sig. Han hade
tydlig hört samma röst på hotellet. Utan att förråda sig genom
en rörelse fattade han hastigt ett fast grepp om sin revolver,
fast besluten att vid första tecken till upptäckt skjuta ned
polismannen.
Men Storm tycktes ej misstänka något. Han gick genom
rummet med makliga steg.
»I kväll går jag till sängs med detsamma,» sade han.
»Jag är trött.»
Martin gick och öppnade dörren till Storms rum.
I samma ögonblick fick Storm syn på den nye gästen.
Han studsade. Var det inte —?
Men misstanken, som uppstigit inom honom, kom så
plötsligt, att han tvekade, tvekade till sitt eget fördärf, och
gick in till sig.
Så snart dörren var stängd lyfte Ström upp hufvudet
och andades åter. —
Då Martin helsade god natt kvarhöll Storm honom och
frågade, hvem främlingen derute i gästrummet var.
»Det vet jag ej så noga», ljöd svaret.
»När kom han?»
»Strax ni hade gått.»
»Hvad heter han?» Storm fixerade Martin skarpt.
»Sannerligen jag det vet. Men han skall stanna här i
natt, så det kan ni fråga honom om själf i morgon.»
»Godt. Är han ensam?»
»Ja.»
Martin gick ut i gästrummet, där Ström vinkade honom
till sig och hviskade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
