- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
99

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 7. På »Blå Ankan»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 99 —

»Jaså, nu vet jag, hvem ni menar», svarade han. »Han
har rest.»

»Rest?»

»Ja, han reste tidigt i morgse.»

»Men han skulle ju komma in till staden i dag.»

»Det känner jag inte till och inte angår det mig heller.»

Merkel, som hade all möjlig möda att bibehålla
fattningen, fortsatte att fråga:

»Jaså, han har rest. Har han inte kvarlämnat något
bref ?»

»Nej då.»

»Och inte vet ni, hvart han reste?»

»Nej, det vet jag inte. Kanske han reste efter en herre,
som kom hit i går kväll, men begaf sig i väg ännu tidigare
än herr Storm.»

»En herre, som kom hit i natt? Hur såg den ut?»

»Det var en mycket elegant gentleman, som hade sin
sekreterare med sig. De voro bägge förfärligt trötta och
gingo genast upp på ett rum en trappa upp. Strax derefter
kom den herrn, som ni söker, och då jag gick in och tände
ljus i hans rum frågade han mig, om det inte fanns några
flere resande här. Då talade jag om för honom om de båda
nykomna. Han tycktes vara intresserad af dem och frågade
mig, huru dags de kommo, och när de skulle resa, huru de
sågo ut och så vidare. Derpå förbjöd han mig att omtala,
att han hade frågat efter dem och sade sig lia ett ord otalt
med dem som i dag på morgonen. Jag tyckte det der var
märkvärdigt, men jag gjorde, som han bad mig om.»

»Sade ni ingenting till de andra?»

»Nej, hvarför skulle jag göra det. På morgonen kommo
de två herrarne ned i gästrummet så tidigt, så jag blef rent
förvånad, ty det var knappast dager ännu. Herr Storm sof
ännu. Jag försökte hålla dem kvar, tills jag väckt herr
Storm, men det var omöjligt. De betalade och gingo
sin väg.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free