Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 10. I fiendens läger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 153 —
»Tack! Men deri hafva vi kommit öfverens om att helt
och hållet afstå till förmån för Storm eller hans familj. Det
är ju han, som hjälpt oss att upptäcka Paulsen, om man ser
saken rätt, och vi bedja er derför bifoga denna vår önskan
till handiingarne, när de sändas.»
»Det skall ske. Men låtom oss nu gå.»
Strax derpå stego de upp i den väntande vagnen och
begåfvo sig till sjukhuset, der de möttes af läkaren, som på
deras fråga efter Storms befinnande förklarade, att han för
närvarande vore vid full sans, men att det ännu vore för
tidigt att utlåta sig öfver, om han åter skulle kunna tillfriskna.
På kommissariens begäran fördes de nu till den ljusa,
trefliga sjuksalen, der Storm låg otåligt väntande dem.
»Hvar äro Ström och Ek?» var hans första fråga.
Kommissarien berättade i korta drag hvad som inträffat
efter hans försvinnande.
»Alltså undkomna — undkomna nu igen —» stammade
Storm. »Ack att jag skall ligga här kraftlös!»
»Var lugn Storm, jag skall inte släppa taget. Kanhända
när ni är frisk och kommer tillbaka till Berlin träffas vi
åter och då har jag dem båda inom lås och bom. Var det
Ström som slog er i hufvudet?»
»Ja, det var det.» Och derpå berättade han huru allt
gått till — huru han fallit ned i källaren — huru han slagit
värden, då denne skulle gifva honom dråpslaget, och huru
han på det omänskligaste sätt kastats ned i smutshålan, der
han förlorat medvetandet.
Under det han talade blef hans röst allt svagare så att
doktorn trädde fram och förbjöd honom att tala mer.
»Min hustru — mitt barn —» stammade han.
»Jag skall låta underrätta dem om hvad som skett»,
svarade Räfven. »Och de tusen mark, som vi erhöllo för
upptäckten af Paulsens lik, skola vi låta utbetala till er hustru,
ty jag behöfver inte pängarne och Merkel afstår dem gärna.
Men nu måste vi taga afsked och fortsätta jakten. I morgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
