- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
198

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 13. En ulf i fårakläder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 198 —

Ek bugade sig och lämnade rummet.

Tusen olika tankar genomkorsade Wallys hufvud.
Skulle hon taga barnet och fly? Men hvart? Till
hemmet? Det hade hon ju intet mer, der skulle man nu kasta
sten efter henne. Nej, det återstode i sådant fall intet
annat för henne än att bettla på gatorna, lefva af
människors medlidande. — Fuller skulle hon taga von Stolzens hand?
Då blefve hon ju rik, omätligt rik, men huruvida hon också
blefve lycklig, det visste hon ej. Man kallar honom för en
ädel karaktär, till och med den döende fadern själf hade
skrifvit så, och hans uppträdande tycktes bekräfta det.
Han hade ju kunnat betrakta sig såsom ensam arftagare,
om han ej uppdagat henne, och nu då han höll sitt ord
och sökte upp henne, skulle han skörda sådan bitter lön.
Denna sista synpunkt tycktes beveka henne, ocli hon
började anse det såsom en heli g plikt att fullgöra detta faderns
förordnande.

Eotta kom nu in och närmade sig deltagande.

»Hur står det till med frun, har ni fått tråkiga
meddelanden?» frågade hon.

»Min far är död», svarade Wally tankspridd.

»Ack så, herr baronen i Tyskland! Ja, det var ju ett
hårdt slag. Men hur känner frun sig eljes? Kan jag hjälpa
frun med något?

Men Wally skakade blott på hufvudet.

»Mig kan ingen hjälpa. Låt mig blott få vara ensam.
Jag måste fatta ett beslut nu ocli sedan söka återvinna mina
krafter. I morgon bittida vill jag gå ned till herr von
Stolzen, ty jag har viktiga saker att tala vid honom 0111.»

Nu återstod det röda Eotta intet annat än att gå.

»Hon är skoningslöst hemfallen åt Ström,» tänkte hon.
»Om hon bara ville säga ett ord, så jag kunde förstå livad
Ström har för planer, och hvad den der baronen i
Tyskland är för någon. Och Räfven, som aldrig synes mer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free