- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
215

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 15. Hemska afslöjanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- -

»Den ’döende’ är ej död, som du tror, utan han
väntade blott, tills du och prästen gått för att åter stiga upp
frisk och sund!»

»Nej! Nej! Jag såg ju, att han låg i dödskampen!»

»Ett litet skämt blott, som ni inte skall misstycka, min
nådiga!» skrattade Ström cyniskt. »Jag måste ju hitta på
ett medel för att blifva er make, hvilket ni under vanliga
förhållanden skulle nekat mig blifva, och jag hade hvarken
tid eller lust att under flere månader sträfva efter er hand.
Ni måste dock själf tillstå, att det här var bästa sättet.»

Det blef alldeles tyst i rummet för en stund. Nu
förstod Wally att hon fallit offer för ett skurkstreck, men hon
kunde ej inse dess orsak. Plötsligt sprang hon upp, ilade
mot dörren och sökte fly, men Trasbaronen fattade henne
häftigt i armen.

»Hvarthän ?»

»Bort härifrån — likgiltigt hvart!»

»Du stannar!»

»Nej, jag är rädd för er! Släpp mig, annars ropar jag
på hjälp!»

»Tag ert förnuft till fånga, eller — fördömdt!» hväste

han.

Hon sökte komma förbi honom, men nu var det slut
på hans tålamod. Plan fattade tag i henne med båda
händerna och kastade henne tillbaka in i rummet, der hon med
ett skri af förfäran och smärta föll omkull. Under det han
lugnt tog plats, reste hon sig dödsblek och darrande af
ångest.

»Håll dig lugn, du bara — om dina armar och ben
äro dig kära! Nu vet du, att jag ej låter leka med mig,
ja, jag kommer att döda dig, om du ej lyder mig, din
make. — Är du nu lugn nog att kunna höra på mig?»

Wallys bleka läppar rörde sig, men ej ett ljud kom
öfver dem på en lång stund.

»Var barmhärtig mot mig!» stammade hon slutligen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free