Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 15. Hemska afslöjanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid mig med olösliga band. Det var ju tur för er man att
han var död, eljes hade jag mördat honom för att få vägen
fri. Nu förstår ni väl också, hvarför jag med all kraft
motsatte mig vigseln i Almenau. Äfvenså förstår ni nog
hvarför jag hade så brådt att blifva vigd vid er.»
»O, jag olyckliga», snyftade Wally. »Ja, jag inser att
jag är totalt fast i edra blodbesudlade händer, men jag
förstår ännu ej hvad ni ämnar göra med mig!»
»Jag skall genast tillfredsställa er nyfikenhet, ty för att
vara mig till nytta, måste ni också veta slutklämmen i min
plan. I morgon eller öfvermorgon skola vi resa härifrån till
Tyskland att börja med och sedan till Sverige, der den bor,
som lagt sig till med baronens efterlämnade arf. Under det
jag håller mig dold — jag har mina egna orsaker dertill —
uppträder ni offentligt som baron Hohenfelds arftagerska och
med dessa papper i hand komma vi i besittning af minst
två millioner, och då har min plan lyckats. Sedan får ni ej
misstycka 0111 jag såsom er make gör anspråk på den ena
millionen utbetald i utländsk valuta. Derefter försvinner jag
fullkomligt och för alltid från er närhet.»
Han afbröt plötsligt sitt anförande och bleknade för ett
ögonblick. Han tyckte sig hafva hört ett egendomligt ljud,
som liknade en ugglas skri. Men strax derpå var han åter
sig själf. Han reste sig upp för att gå, men ändrade tanke
och vände sig mot Wally:
»Skulle det falla er in att förut, det vill säga innan jag
fått den der millionen, förråda mig för myndigheterna, så
tänk på hvilken oerhörd skandal det skulle bli, om man finge
veta, att baron Hohenfelds dotter vore gift med en mördare.»
»Förbarmande!» ropade hon i outsäglig förtviflan. »Hvad
har jag gjort er, efter som ni plågar mig så förfärligt?»
»Ingenting!» hånskrattade han. »Det erkänner jag
villigt.»
»Döda mig! Det är mycket bättre!»
»Nej tack så mycket, min nåd, det gör jag visst inte!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
