Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 2. Förräderskans lön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— i7 —
i
han bultade hårdt på en inre dörr, som han ej trots sina
starka armar lyckats rycka upp.
Efter en stund hördes någon inifrån fråga, hvem som
bultade.
»Öppna genast!» befallde Räfven. »Det är polis!»
Pigan — ty det var hon — ropade af förskräckelse:
»Genast, genast! Himmel! Hvad har händt?»
»Öppna!»
»Ja — men —jag kan — inte. Jag hittar inte nyckeln.»
»Såå, inte det?» sade Merkel. Vänd till Räfven fortsatte
han: »Om ni stannar här, skall jag gå in genom fönstret
och hjälpa henne der med att öppna.»
»Skynda då!» manade han, »de få inte på några villkor
undkomma.»
Några minuters väntan till och dörren öppnades; Merkel
stod på tröskeln med en tänd blindlykta i handen.
»Nå?» sporde Räfven.
»Dryckeslaget har egt rum.»
»Har det? Men hvarför har då Eotta ej gifvit oss något
tecken.»
»Kom!» uppmanade han blott och ilade före henne.
Tonen i hans röst frapperade henne.
»Hur är det med er? Har ni sett Eotta?»
»Ja.»
Han öppnade dörren till Ströms rum och pekade ditin.
»Der är hon!» sade han.
Räfven utstötte ett skri af förskräckelse och vrede.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
