Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 10. Åter i Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 92 —
»Ja, sora ni vill, och jag vill ju helst behålla er här,
men den sak, som jag nu tänkte på, är ett mord, som står i
nära sammanhang med den Barkska saken, och som de ej få
någon reda i der. Jag tror, att ni skulle kunna göra eder
en god förtjänst på att söka klargöra den.»
«Det tål att tänka på, ett mord det är ju alltid i min
smak. Men jag skall gifva svar om ett par dagar.»
Derpå tog Räfven afsked och begaf sig till ett rum på
nedre botten i det stora palatset, der en poliskommissarie,
hon kände, satt vid sitt arbete.
»Nej, men se fru Ranko hemma igen, frisk och sund,
trots alla strapatser», hälsade han.
»Ja, jag tackar. Skulle jag få besvära om några
upplysningar om en viss baron Rompella, som bor här i Berlin
för närvarande. Det är ingenting som rör tjänsten utan blott
en privatsak», tillade hon förklarande.
Kommissarien tyckte på en ringklocksknapp, och då
en konstapel infann sig, tillsade han denne, att taga fram en
stor foliant.
Sedan han letat ett ögonblick bland främlingar, som voro
införda på bokstafven R, sade han vänd till Räfven:
»Se här! Baron Rompella har varit här i ungefär tre
månader. Han eger ett litet hotell på V . . . gatan, och der
bor han jämte hans två tjänare.»
»Tack. Jag ville blott veta, om han vore här ännu.»
Derpå aflägsnade hon sig och begaf sig till den nämnda
gatan, der hon snart fann baronens villa, som var belägen
midt inne i en trädgård, hvars träd till största delen skymde
utsigten till gatan.
Räfven drog i ringklockan vid grinden på det
järnstaket, som omgaf trädgården, men fick vänta tämligen länge
innan någon tycktes lyssna till ringningen. Slutligen hördes
steg närma sig och en gammal tjänare blef synlig. Förvånad
frågade han hvad hon ville.
»Kan jag få tala vid baron Rompella?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
