- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
118

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 12. »De utstötta»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 118 —

»Kanske det, och 0111 inte så lösas konflikter hos oss
betydligt mera praktiskt. Men kan du verkligen tillråda
en man, hvars föregående är tadellöst, att gifta sig med en
flicka, som visserligen är vacker, men som dock setat i
fängelse, såsom din hjälte gör i slutet af stycket.»

»Hvarje ord, som jag låtit sägas från scenen kan jag
skrifva med mitt hjärteblod. Maria, min hjältinna, är en
brottsling, men ej genom sitt eget förvållande, hon led sitt
fängelsestraff, brännmärket sitter på henne — men hon var ju
dock oskyldig — andra, dessa stora världens vampyrer hade
som inbrottstjufvar beröfvat henne allt — från alla håll ville
man stena henne, men trots detta var hon oskyldig, blott en
af de från lyckan utstötta!»

Lindén andades häftigt.

»Det der är ju vackert alltihop», invände Törne efter en
stund, »men kan du också tillråda en man att här i
Stockholm gifta sig med en sådan brännmärkt kvinna, hon må nu
vara skenbart skyldig eller ej ?»

»Ja, det gör jag — om hon verkligen är oskyldig!»

»Då beundrar jag dig! Men en annan sak är, om du
också själf skulle hafva mod dertill.»

»Jag bejakar äfven detta, jag vore väl en feg usling, 0111
jag skulle råda andra att göra hvad jag själf ej skulle vilja.
Skulle du ej kunna det då?»

»Nej, rent ut sagt. En sådan kvinna — förutsatt att
hon är ung och vacker — älskar man, men man gifver henne
ej sitt hederliga namn. Men ju mer jag tänker på din pjäs,
dess mar vinner en misstanke iusteg lios mig, att du i
lefvande lifvet mött din Maria, ja, att hon rent af spelat en
roll i ditt eget lif.»

»Nå, om så vore?»

»Då beklagar jag dig. Du är alltså förälskad i en —ärelös?»

»Nej, men hennes öde liar rört mig djupt och gifvit
kraft åt mitt drama. Oskar Bark spelar också en roll deri.»

»Det kan jag tänka mig. Lefver kanske någon annans
bild i ditt hjärta?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0792.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free