Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 13. Räfven åter i arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 147 —
fi
egentligen min far, men då han är strängt upptagen för
tillfället och då hans intressen ju också äro mina, så har jag
tagit mig friheten att besvära herr stadsfiskalen för att få
några frågor besvarade. Först och främst: Är det sannt att
man funnit den der — kvinnan, som hjälpte vår gårdskarl
att mörda sin hustru?»
Så mycket Oskar än bemödade sig att spela den
likgiltige, ville det dock ej riktigt lyckas honom.
»Ja, det är sannt», svarade stadsfiskalen lugnt.
»Såå — hennes lik, förstås?»
»Nej, hon lefver och befinner sig i bästa välmåga, efter
hvad jag tror. Hon lyckades emellertid genom en hastig
flykt undkomma polisen.»
»Verkligen!» utropade Bark hastigt. »Då vi ju af
orsaker, som jag strax skall förklara, äro ytterst intresserade i
denna sak, får jag kanske fråga, om det för närvarande är
någon utsikt att återfinna henne?»
Polischefen blickade forskande den frågande i ögonen.
»Innan jag kan svara derpå», yttrade han derefter
afmätt, »får jag bedja er säga mig de orsaker, som gör, att ni
intresserar er för denna angelägenhet.»
Oskar bet sig förargad i läppen. En sådan. förbannad
frågvishet! Kanske stadsfiskalen hyste någon misstanke mot
honom eller fadern?
»Ja», svarade han, »det var ju dit jag ville komma. Som
herr stadsfiskalen redan vet, fick min far samma kväll, som
mordet begicks, ett besök af Therese Ek, som redan förut ej
var främmande för vårt hus, ty för flere år sedan begick hon
jämte hennes far ett mordförsök på min fader, som dock
misslyckades och hvarför de dömdes till straffarbete. Nå,
den der kvällen kom hon till min far och fordrade utan
vidare, att han skulle inför hela världen erkänna att ej hennes
far utan han själf, konsuln, min far, den der natten begått
en förbrytelse. Det är för resten den der gamla historien, som
vi ju alla känna till, och som jag kan hoppa öfver. När
Kampen om två millioner. IV. I o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
