Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 18. »Jag älskar dig»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 183 —
»Nå, hvad vill du tala vid mig om då?» frågade
Konrad, sedan hushållerskan på en vink af honom aflägsnat sig.
»Om dig själf!»
»Om mig — det förstår jag sannerligen ej.»
»Jag skall strax blifva tydligare. Vi voro ju en gång
goda vänner och kamrater, och jag var riktigt glad att vid
min återkomst träffa dig. Hvad gör det till saken, om vi
hafva olika lifsåskådning, vi kunna ju vara lika bra karlar
för det. Historien med den der förföljda flickan skilde oss
hastigt åt, sedan du fordrat att jag skulle anmäla henne hos
polisen. Jag höll mitt löfte, men af medlidande lät jag
Therese rymma, innan polisen kom. Sedan har du ej sökt upp
mig, och det tycker jag är orätt af dig. Hvarför skall du
vara ond på mig, om jag ser lifvet från en annan sida än
du? Om du har funnit ditt ideal i Therese och ej står att
kurera, så har jag ju svurit dig vid min ära, att din
tillbeddas ’heder’ ej fläckats af mig. Hvad vill du mer att jag
skall göra?»
»Hvarthän syftar du med allt detta?» frågade Konrad
slutligen, sedan han en lång stund oroligt vridit sig af och
an på stolen.
»Det skall du strax få veta. Men först skall jag säga
dig orsaken till, att du ej uppsökt mig. Du skämdes för att
tillstå att ditt hjärta spelat dig ett spratt, att du väl i första
ögonblicket kunde önska att den förföljda fölle i polisens
händer, men att du i samma stund utan rast eller ro rände
omkring öfverallt, ångrande och anklagande dig för att hafva
förmått mig dertill, och att intet kom di g bättre till pass än
Thereses flj^kt — midt i dina armar.»
»Törne! utbrast Konrad häftigt. »Dessa påståenden —»
»Äro alldeles riktiga, ja? Therese Ek är spårlöst
försvunnen, men hon har ingen vän i hela Stockholm mer än
dig. Och hon blef af dig bräkt i säkerhet. Hon är här!»
Konrad ville svara vännen, att han tog miste, men han
kunde det ej, utan j-ttrade i stället i kall högdragen ton:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
