- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
212

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 20. Alfreds död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 212 -

»Hon borta! Grip borta! Alla lämna mig i min olycka!»
snyftade den stackars kvinnan tillintetgjord.

En half timme senare afgick telegram med dödsbudet
till konsul Bark. Att vigseln under djdika omständigheter
skulle kunna ega rum dagen derpå var ju en ren omöjlighet
— åtminstone hoppades Emelie det.

Sedan hon lämnat sin anställning var hennes första
omsorg att finna Grip. Hade han lämnat staden, måste hon
hals öfver hufvud följa efter honom till Stockholm och träffa
honom, innan han lämnat papperen till konsuln. Med
lätthet konstaterade hon vid stationen, att ingen person lik Grip
afrest med morgontåget norrut.

Men hvar hon skulle söka honom, derom hade hon
ingen aning.

* *

*



Grip hade försummat morgontåget norrut, men två
timmar senare afgick ett expresståg, hvarvid resan blef honom
något dyrare, men hvad gjorde det. Han hade ju alltid
utsikt att tilltvinga sig reskostnaderna, då han hade de
värdefulla dokumenten i handen.

Han gick derför tillbaka in i staden och uppsökte en
ölkneipp, der han tidt och ofta brukade förfriska sig. Men
som han hade godt 0111 pängar, fick han litet för mycket till
bästa, hvarför han ej så noga höll rätt på klockan. Då han
började fundera på att gifva sig af, hade tåget, med hvilket
han skulle fara, redan afgått för en halftimme sedan.
Poku-leringen fortsattes derför med slutligt resultat, att han
insomnade, och först framåt förmiddagen följande dag hade det
ölrus, han förskaffat sig, flytt så pass, att han kunde tänka
på att gifva sig i väg. Och på middagen afreste han.

Ungefär vid samma tid hade Emelies sträfvan att få
reda på, hvar han uppehöll sig, krönts med framgång, men
till sin stora förargelse fick hon äfven veta, att lian afrest med
tåget en stund förut. Hon begaf sig genast till bangården,
men kunde helt naturligt ej afresa förr än med nattåget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0886.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free