Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 22. Konsul Barks dom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
–- 2 224 —
»Det nekar jag inte till», svarade han med ett rått skratt,
»men nu behöfver jag inte vara ledsen för pängar längre.»
Med stigande ångest lyssnade den unga kvinnan till sin
mans ord.
»Du har något orätt för dig, något brottsligt!» utbrast hon.
»Var inte rädd, du!» skrattade han. »Jag skall blott i
morgon besöka en rik herre, som för resten är mycket uslare
än jag. Jag skall inte göra honom ett dugg för när, jag
skall blott visa honom en bundt bref och säga: ’Hur mycket
vill ni gifva mig för de här papperen ?’, och bjuder han mig
icke genast ett pris, så skall jag säga honom hvad jag vill
ha för dem, och det blir inte småsmulor det!»
»Hvad är det för en packe?» frågade hon ängsligt.
Grip slog sig på bröstfickan.
»Här hvilar talismanen», skrattade han och för att lugna
sin hustru berättade han nu, huru han kommit öfver den,
och att han till och med med handen på bibeln svurit att
lämna dem till justitierådet Bark.
»Och du tänker inte hålla din ed?»
»Visst inte. Jag vore väl en idiot då! Jag kan förtjäna
tusental på dem!»
»Vet du, hvad den der packen innehåller då?»
»Ja, det är just det jag vet. Jag hade ju ingenting att
läsa på hela den långa järnvägsresan, och då ögnade jag
igenom de här papperen.»
»För Guds skull! Hvad har du gjort! Du är ju redan
en menedare! Men hopa inte mera synder på ditt samvete
utan lämna pappersbuudten till justitierådet, lofva mig det!»
»Jag skulle väl vara tokig då», skrattade han, »om jag
skulle låta ett sådant tillfälle att tjäna pängar gå mig ur
händerna. Jag har ju redan till hälften brutit min ed,
hvarför skulle jag då inte fortsätta, när vi derigenom kunna slippa
svält och umbäranden.»
»Hellre det än att blifva fördömd för evigt!»
»Ja, du pratar, som din läsarkäring till mor lärt dig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
