Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 22. Konsul Barks dom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 230 —
Therese Ek, men du erhåller ändå icke handlingarna. Ja,
om jag till och med frivilligt ginge i döden och samtidigt
förstörde dem, så hjälpte det ej, t)- Grip känner deras
innehåll och skulle mot kontanter gärna meddela polisen
detsamma, ocli då är du ändå förlorad.»
»Ingen utväg, ingen enda!» stammade konsuln, totalt
tillintetgjord. »Du måste visa mig en!»
Då vände brodern sig än en gång mot bordet och lade
en flaska på Alfreds bref.
»Detta är ditt sista hopp!» sade lian doft. »Det räddar
dig från Långholmen!»
»Gift!» rosslade konsnln. »Du — råder misc till det?
Nej, jag vill ej dö, jag fruktar döden — »
o
Ångestsvetten pärlade på hans panna.
»Du var ju medveten om ditt brott», svarade brodern
föraktfullt. »Bär nu också dess konsekvenser. Gör hvad du
finner bäst. Vänta gärna för mig tills du blifver häktad!»
»Broder!» ropade konsuln förfärad ocli slog händerna
för ansiktet.
»Ja, just för att du är min broder, ger jag dig detta
sista, enda medel att undgå den jordiska rättvisan. Vid
minnet af våra föräldrar ber jag dig till och med att använda
det. Farväl, broder!»
Med dessa ord aflägsnade sig justitierådet med tunga
steg och lämnade konsuln ensam. —
Dä betjänten morgonen derpå inträdde i konsulns
arbetsrum, var denne ej mer bland de lefvandes antal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
